Livet på landet

Alla inlägg under juni 2012

Av Maria - 29 juni 2012 21:06

... har flyttat in hos oss. Hon heter Ullhedens Yksi och hon har satans vassa tänder.   

Som hon använder i tid och otid...

Sen är hon såklart söt när hon sover... och morgonmyser med Bästa B:

 

De är så rara så det är inte sant. Blixten har lättat lite på integriteten och har börjat lekbusafostra henne - och det behövs. Hon blir sjövild och Blixten blir inte glad när hon sätter krokodiltänderna i hennes öron...

Imorse när jag åkte till jobbet behövde jag inte lägga upp Yxan till någon av tjejerna, hon la sig så här fint med Blixten i köket. Sen sov de så tills Clara kom upp till frukost. Vilken jycke, va?  Hon är så cool så det är inte sant.

Men inte dumdristig.

Hon har bara kissat och bajsat inne EN gång i var - och det var på husses ansvar (när han tittade på nån fotbollsmatch:). För oss andra händer det inte. Sen bor vi så bra så hon kan ju bara gå ut själv om hon behöver.

Jätteduktig liten tjej.

Idag när jag kom hem från jobbet tog jag ut Blixtra, Bella och Fia på en promenad, och gissa om Blixten tycker det är skönt när det är bara hon och jag. Underbart. Mera sånt, matte, säger hon.

Sen var det bus med krokodilen igen  en stund när vi kom hem.

Och så dags för kvällsmys...

 

Finingarna...

Av Maria - 28 juni 2012 20:57

... är hon, lilla Yxan.

 

För det är väl så det blir - Blixten och Yxan (moahahhahaha...). Oromantiskt och bra:)

Hon är vild som tusan, orädd, nyfiken och glad. Mycket glad. Svansen går i ett. (Jag tror inte Blixtra varken viftat på svansen eller vikt öronen innan hon var ett halvår - så lite autistisk har hon nog varit:)

Hon är heller inte bekymrad eller ledsen när någon tar ut övriga hundflocken och hon får vara kvar hemma. Då leker hon lika gärna med 2-beningar. Likaså när man kommer hem med hundarna, hon blir glad åt dem men lika glad åt oss människor och tar sig tid att hälsa lika mycket på oss. Underbart mysig.

Får hon motstånd tar hon bara i värre. Finns inget mellanläge. Fullt ös. Biter hon och man säger ifrån, blir hon bara triggad. Går igång liksom.

Idag fick hon följa med till sjön för första gången - så här långt har hon bara utforskat hemmiljön - och ha lite picknick på bryggan. Ny miljö, nya ljud och inte ett dugg ängslig. Gick långa strövarpromenader - om än med oss inom synhåll, hon är inte dumdristig - för sig själv, plockade grejer och kom tillbaka med, klättrar över och kryper under. Och ramlade naturligtvis i sjön. Inte djupt utan hon bottnade, men ändå... Upp igen bara, ruska av sig och fortsätta kolla runt. Inget bekymrar henne. Hon tar sin plats, och är det så det inte passar är det inte hennes problem. Tycks hon tänka.

Blixten har börjat leka med henne, och lägga ner henne på skoj. Och jag uppmuntrar henne - Duktig Blixten!

Det kommer att behövas. Men hon är ohyggligt snäll med henne. Och lite avundsjuk. När jag gullar med Yxan kommer Blixten med en valpleksak och vill leka med mig. Så angenämt!


Hon känns otroligt okomplicerad så här långt, inga konstigheter, allt hon ser ska utforskas. Hon doppade nosen i Johnnys kaffemugg på bryggan och då blev det lite varmt om nosen - men då blir hon lite ilsken i stället för rädd, eller lessen. Skäller ut kaffemuggen så det heter duga. Det där gör du jäklar inte om!

Så lite humör finns det i den lilla damen också. Även om man inte ser det så ofta...

Av Maria - 26 juni 2012 21:19

... är en riktig pärla.

 

Hon heter alltså Ullhedens Yksi och kommer från Camilla Berg och Ullhedens kennel. Söt som socker.

Pappa är Atle och mamma Grimlocks Witch - båda fantastiskt trevliga hundar.

Lilla Yksi (betyder också ETT på finska, såklart en liten baktanke från husse:) är snäll och go och ohyggligt glad, socialt kompetent (både med hundar och människor) och - så här långt - fantastiskt okomplicerad (det kan hända att jag tar tillbaka det framöver, men nu är nu och då är då...)

Hon ääääälskar Blixten (och Blixten älskar inte henne lika mycket - men kommer liksom inte undan    - hon ger sig liksom inte. När Blixten morrar och vill vara ifred, då lägger sig Yksi på rygg och ålar in mellan hennes bakben - för inte kan man ju vara arg och dum på nån som är så liten och ligger på rygg?)

Hon gillar Fia och Bella också, men inte är det som att hänga med Blixten, inte.

Idag - efter två dagar - börjar Blixten göra  lite lekinviter och spring-fintas lite. Och gissa vem som är överlycklig!

 

Nu handlar mycket om att utforska närmiljön - hundar, huset, trädgården och hästarna! Dammsugare, gräsklippare, hällregn mot plasttak - allt är spännande. Och mat är det bästa som finns. Nästan. Klart bra!

 

Så måste man vila och sova lite ibland också. Eller bara mysa på gräsmattan...

 

Och husse och jag är bästa kompisar...

 

... och matte tycker också om mig...

 

... till Blixtens stora förtret...

 

  

Av Maria - 24 juni 2012 23:07

... har flyttat hem till oss idag. Äntligen. Som vi har väntat. Och längtat.

(Ja, vi tvåbenta, såklart... De andra är väl inte fullt lika överlyckliga:)

Vi hämtade henne i Åkersberga på förmiddagen idag...

 

... hos Camilla Berg och Ullhedens kennel.

Å vilken gobit. När vi kom dit möttes vi av ett gäng glada och goa valpar. Viftande svansar och slickande tungor. Alldeles, alldeles underbara.

När all pappersexercis var avklarad åkte vi raskt hemåt.

Och väl hemma fick hon då träffa Blixten, Fia och Bella. Yksi blev överlycklig när hon fick träffa Blixten, och trodde säkert att det var hennes (plast)mamma. Blixten tyckte hon var apäcklig när hon började leta tuttar. Hon var äcklig redan innan, men där tog hon liksom priset. Men eftersom Blixten nu är så snäll som hon är, gick hon mest bara undan. Fräste någon gång. Men det skrämde inte Yksi, som gjorde sig så go och glad hon bara kunde för att vinna Blixtens gunst...

 

Här har hon lyckats krångla sig in och krama åtminstone nåt bakben när hon ska sova. Blixten är måttligt road men låter henne hållas. Och är jättesnäll mot henne, trots att hon har en stor portion integritet.

Fia och Bella är glada och snälla och fostrar när det behövs, men av dem är inte Yksi lika impad, som av Blixtra. Helst vill hon hänga med Blixtra hela tiden.

Och så här trööööttt blir man av miljöombyte...

 

Och vi, ja vad säger vi?

Vi har fått hem en underbar liten valp - trygg och orädd, nyfiken och mycket glad och mycket social. Lekfull och hungrig (!) och otroligt socialt kompetent. Vi är så glada och tacksamma för detta lilla underverk, varje dag blir som ett äventyr nu och man kan nästan inte titta sig mätt på henne. Varken  när hon sover eller när hon är vaken. En riktig liten underbaring, alltså, Ullhedens Yksi...


(Mera bilder kommer såklart när vi laddat ur alla kameror... ha lite tålamod bara...)

Av Maria - 24 juni 2012 23:01

... är över för denna gång. Och detta år.

Firades även i år med samma goda vänner som alltid. Grejen är bara att en del av barnen hunnit en bra bit in i tonåren, så tre av dem valde att fira på annat håll i år... Vilket innebar att vi inte behövde duka långbord, för vi blev bara 6 personer totalt...

Lite tråkigt och trist, såklart, men tiden har sin gång och vi är glada att de velat vara med så länge som de varit.

 

Tur med vädret hade vi på midsommarafton, härliga 20 sommargrader och sol, vilket innebar att de som ville kunde bada i poolens modiga 18 gradiga vatten, och vi andra sitta i solen och sippa på lite rosé (som självklart gör sig bäst en härlig sommardag).

Sen blev det gubbröra, sill och färskpotatis och på det grillat. Och jordgubbar, såklart. Härligt gott - in på halva natten.

Tack goa vänner för en härlig kväll (och halva dagen efter) - vi ses igen i sommar och då förhoppningsvis med alla tonårsbarnen...


På midsommardagen blev det lite midsommarmat igen, denna gång med mormor och morfar i familjen - lite sill, lite färskpotatis och denna gång grillad lättgravad lax. Härligt gott.


Så - nu är midsommaren över för i år, och mörkare tider stundar. Snart.

Av Maria - 21 juni 2012 23:41

... mina vänner!

  

Idag var första riktiga sommardagen (med ynka 21 sommargrader) så här långt.

Och för första gången ville man bara slappa i solen... Så härligt.

Midsommarhelgen tillbringas som vanligt med goda vänner här ute på landet,

är det tänkt. Med jordgubbar och glass, sill och potäter och trevligt sällskap.
Som sig bör.

Så  - en trevlig helg önskar jag er alla, och ett härligt väder med mycket sol!


   

Av Maria - 21 juni 2012 23:28

... har vi gjort på eftermiddagen, jag och Blixtra, Sofia & Fia och Clara & Bella.

På vår fina klubb, som var nyklippt och välansad...

 

Tänkte passa på att träna när solen sken, för en gångs skull, då jag tycker att Bästa B är mera påverkad av sol än av regn och busväder. Men icke så, inget som märktes idag, i alla fall, i modiga 21 grader. Iofs körde vi bara lydnad men jag har nog trott att det är där det borde märkas som mest. Icke så, alltså. (Skönt!)

Idag fokuserade vi på högersvängar i alla dess former. Tydligt - och inte så snabbt (tack Mia D för konstruktiv kritik efter tävlingen!) - och resultatet visade sig genast, såklart. Dagen till ära har hon också gjort samtliga sättanden under gång alldeles excellent. Såklart.

Därefter har vi tränat hopp-apport(-hopptillbakaförihelvetevaränapportenhamnar).

Det vill säga att jag har kastat apporten bortitjoflöjt på sniskan om hindret för att hon ska lära sig att var än apporten sig i världen vänder hoppar man alltid tillbaka över hindret. No matter what. Lixom.

Så - idag blev det alltså lite annorlunda träning. Varför tänker man inte på att träna sånt här innan tävling? Felkast med apporten och andra grejer? Jag menar - det är ju verkligen sånt som händer! Och gärna också speciellt på tävling...

Till min stora glädje börjar vittringsapporteringen falla på plats (tack Marie B för din information om att detta är ett nöta-in moment, annars hade jag givit upp hoppet för länge sen). Så roligt att se. Visst kan hon balla ur ibland och plocka lite bland pinnarna, men i sina bästa stunder nosar hon sig fram och plockar rätt pinne. Jag har t o m kunnat plocka bort bekräftelsen från mig att det är rätt pinne - och det är stoort!

Sen varierar vi såklart träningen, minst en gång  varje träning går jag tillbaka till scratch, lägger ut min pinne (bara), kommenderar leta och klickar och belönar.

Vi körde också en  platsliggning utom synhåll på 3 minuter och därefter återgång till 3 m bakom. (Alltid roligt att göra det lite svårare och krångligare på träning, för att det sen - förhoppningsvis - kanske kan kännas enklare på tävling?)

Vi tränade stegen, och avslutade sen med vippbrädan på agilityplanen. Och en och annan slalom...

Träning som träning? Agility som lydnad...

 All träning är väl bra träning?


Så - nu ligger Blixtra i kundkorgen på sbktavling.se för några ytterligare 3:or framöver...

Av Maria - 21 juni 2012 23:25

...  passerade  i natt. Så nu börjar det gå mot mörkare tider igen!


 

Det känns inte jättekul, speciellt med tanke på att det inte varit just någon sommar alls så här långt.

Idag har vi haft 21 (ynka) sommargrader här, och det är hittills det närmaste man kommit tanken sommar.

Och då är det bara till att se den segla iväg igen.

Lite lurad känner man sig allt...

Presentation


Livet på landet

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6 7
8
9
10
11 12
13
14
15
16 17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27
28 29
30
<<< Juni 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

Gästbok

Besöksstatistik

Vädret hos mig

Mera Dog


Skapa flashcards