Fick denna av en vän häromdagen och den träffade mig precis där den skulle.

... väntar:

... säger veterinären att lilla Pirran har. Har haltat och linkat lite på olika ben i veckan så i fredags fick vi en tid för snabbkoll hos bästa veterinären.
Så, nu är det Metacam som gäller så får vi se om det blir bättre.

... har vi gjort i helgen. Johnny, jag och Sofia.

Underbart roligt. Började ned att lägga spår åt varann och sen rastade vi hundar. Valparna var med och tränade på att åka bil och titta på. Fick också lite valpträning innan vi åkte hem. Godingarna!

Medan vi väntade på att spåren skulle ligga till sig körde vi uppletande med Blixtra, Yksi och Isa.
Fikapaus - såklart - och sen var det dags för spåren. Blixtra spårade lugnt och fint och ned näsan lågt, fantastiskt fin känsla. Både Isa och Yksi var jätteduktiga.

Alla var glada och nöjda, även småttingarna. Härligt!

... idag! 

Stort GRATTIS på din dag - där borta i Örerbro. Vi firar när du kommer hem - massa kramar till stora tjejen.

Vart tusan tog tiden vägen...?

... att flytta hemifrån. Fina goa Pepp, gladast av dem alla, med vassast tänder av dem alla - om mest rymningsbenägen av dem alla, flyttar idag hem till Hans och Maria Glamsare.

Det här är en riktig guldklimp, förvalta honom väl   . Saknar honom redan...

Stort lycka till!

... i fredags. Valparna alltså.
Och dags för leverans. Så mycket blandade känslor.
Efter att i princip ha levt i 8 veckor dygnet runt - mer eller mindre - med valparna har det då blivit dags för dem att flytta hemifrån. Samtidigt som det på ett sätt blir skönt känns det också förfärligt sorgligt.

I fredags kom Eva från Sundsvall och hämtade hem lilla Chili. Hon är den av tikarna som utseendemässigt mest påminner om Blixtra som valp. Otroligt snäll och gullig tik men med väldigt vassa tänder..,

Samma kväll tog Sofia med sig Muskot och åkte hem till sig och Isa.

Och helt plötsligt var de bara 5.
Jag vet inte hur många gånger jag under dessa veckor räknat till 7. Oräkneliga. För att se att alla är med, att alla är inne och att alla finns med runt maten. Alltid 7, no more, no less.
Och plötsligt var de bara 5...
I lördags kom Lennart och Katarina och hämtade hem Taco för egen del och de tog också med sig Mejram till Anette, som skulle levereras längs vägen. Taco är en snäll och härlig hane, men även han med humör och vassa tänder. Mejram är den snällaste och goaste tiken i hela gänget och jag tror och hoppas att hon kommer att passa så bra tillsammans med Anette.

Lennart med Taco och Katarina med Mejram.

Och här är Mejram levererad till sin nya matte Anette.
Saknar mina små älskade odågor men är glad att de alla kommer till ägare jag tror kommer att förvalta och ta hand om dem på bästa sätt.
Kvar så här långt är Svartpeppar, Piri-Piri och Curry som väntar på leverans (ja, inte Pirran då).
Och plötsligt var de bara 3..,

Sån är tidens gång. 8 veckor kan ibland kännas som en evighet, och ibland som en fjärt i öknen.,,

... att ha valpar. Och jobba samtidigt.
Tackochlov för Bästa Sofias hjälp. Och Claras, när hon är hemma.

Större delen av tiden är de alldeles alldeles underbara, men de har sina baksidor också. Bits som tusan och kan vara riktigt riktigt elaka.
I påskhelgen och veckan innan hade vi alla valpköpare på besök, det var verkligen full rulle. Gemensamt för alla var att de hade svårt att välja, kullen är så här långt väldigt väldigt jämn.
Vilket iofs är varje uppfödares dröm.
Vi hann med att åka bil ett par vändor med valparna och även gå några korta promenader i främmande skog, vilket de inte hade några som helst problem med.

Men trötta blir de. Av bilåkande, miljöombyte och av alla nya underbara människor som de får träffa. Jag kan nog inte räkna alla - som inte är valpköpare - som varit hör och hälsat på valparna. Vilket jag är ohyggligt glad och tacksam för, bara positiva möten med människorna för valparna och massor av social träning.

Det har smaskats på köttben och packats valplådor. Och mallemamman funderar var hennes låda är?

Valparna sover i köket och Blixtra med oss på övervåningen. De får gå ut och kissa och leka när de vaknar. Är det varmt får de vara ute en stund, vilket de älskar. På kvällarna är de med när vi tittar på TV och röjer järnet.

Igår fyllde de små liven 7 veckor och vägdes och avmaskades (för 3:e gången). Växer så det knakar och klorna klipps var 3:e dag. Massa hantering och träning.

Sen slocknar de och sover en stund.

Idag har vi - mellan valptittare och vanlig hantering - också tränat halsband. Lite jobbigt, tycker man nog till mans.

Nu är det sista veckan med gänget och jag förstår fortfarande inte hur jag ska kunna överleva utan allesammans...