... är inte att leka med.
Vinna bet mig rejält i fingret i början av förra veckan. Naturligtvis inte av elakhet, bara ohyfs. Jag hade en boll som hon ville ha. Där och då. Så hon bet till rejält i mitt finger, av misstag. Jag hade en tjock handske på och tänkte att det nog inte hade kunnat gå igenom, men jo då.
När jag kom hem såg jag att hundskrället bitit ett rejält hål i pekfingret.
Jag tvättade med alsolsprit och la om ett förband. Var inte speciellt orolig eftersom jag har stelkramp sen tidigare.

Men nu har det gått typ 1,5 v och börjar bli lite rött och svullet runt sårskorpan så idag ringde jag till sjh, och de tycker ju inte att hundbett, halvläkt eller ej, är något att leka med.

Så det blev 10 dgr penicillinkur med start idag.

Ja se dessa mallar   !

... blir saknaden extra påtaglig.
Röjde och sorterade bland hundgrejer idag, och hittade detta halsbandet efter Blixtra:

Och grät floder.
Min once-in-a-lifetime-buddy.
Som jag saknar henne!

... inhandlades idag.
FYRAHUNDRANITTIOFEMKRONOR!

Byracka!

... har jag närt vid min barm.

När jag kom hem igen, efter att ha varit till graven och hälsat på mamma, och tränat på STC, var TV:n på. Så märkligt då jag inte lämnat den på när jag åkte! När jag såg slakten, förstod jag, att Vinna inte alls var nöjd med frispårsträningen imorse   .

... med lite hundträning.

Först promenad och sen fick Vinna gå på frispårsskick till Sofia på B-stationen, tillbaka till mig på A, iväg igen med förlängning till C och så tillbaka till mig på A. Taggad till tusen, och full fart iväg. Kom in till mig på A i full fart - var det som jag såg.

Dessvärre hade det varit lite trögt att få henne tillbaka till A, så det får vi träna på till nästa gång.
Sen var det Nisses tur, och han fick springa på samma sätt som Vinna. Han var också galet taggad att gå iväg, men inte heller lika taggad på att gå tillbaka till A.

Jaja, det finns alltid saker att jobba på  , vad skulle man annars göra?

Hundpromenad på det, och när jag kom tillbaka till bilen undrade jag hur jäkla kallt 2 plusgrader verkligen kan vara?

... med några likasinnade hundnördar, en alldeles lagom disig novemberdag.

Eva, jag och Lena sågs för att köra våra hundar lite. Vallade sökruta och Pirran fick hänga med - valla-ruta-hunden har ett viktigt uppdrag försäkrar Pirran   .

Börjar med lite för-fika för att planera träningen (och sen såklart efter-fika för att utvärdera träningen). Som ni förstår är fika en viktig del av hundträningen!

Lena, Milo och Eva som figgar (och jag).

Eva och Qira innan första skicket, som är ett tomskick och gör att jag kan stå på stigen och fota, innan jag behöver dyka in i rutan och figga.

Vinna körde också, men inga foton på det.

Duktiga vovvar allihopa, så roligt!

Gick en timme med hundarna efter träningen.
Älskar att promenera i dessa marker!

... och snart helg.
Hade en halv semesterdag att plocka ut så jag jobbade fram till lunch.
Bakade snabbt en kladdkaka med kolasås och salta jordnötter (14 min i ugn) som sen skulle svalna innan den avnjöts .

Tog hundarna i bilen och åkte upp på åsen och gick en timme. Pirran hade ont i ryggen igårkväll efter den promenaden igår (vet inte om det var för att hon blev kall?) så hon har fått dubbla doser Metacam. Så idag blev det mestadels koppel på, och täcke. Yrhättan Vinna var glad för det, för då fick hon springa lös.

Och som hon springer. Vi stannar upp och tränar stadga, utbackningar och uppletande. Och hon älskar det.

Sen åkte vi tillbaka hem, och jag tog en gofika efter att ha tagit av mig alla blöta kläder.

Malleflickorna verkade rätt nöjda!

Svidade om och åkte till STC och tränade själv en timme. Som alltid är det inget jag längtar efter - jag bara bestämmer mig - men det är förbaskat skönt när det är klart   .

Sen dusch, middag och TV-fåtöljen - och trötta hundar. På spåret, Carina Bergfeldt och lite nyheter.

Ja, det var den fredagen. Full rulle och slapparkväll!
Och nöjda mallar, framförallt !

... gjorde att jag idag flexade ut en mötesfri timme på eftermiddagen och gick en halvmil med hundarna utan pannlampa, och sen satte mig och jobbade igen det när jag kom hem.
Guld värt, och tack till arbetsgivaren som gör detta möjligt!

Sen är det ju grått och trist och spöregn i alla fall men man behöver ju inte pannlampa!