...har mina malletöser varit idag.

Var ute med dem på morgonpromenad som vanligt. Efter frukost för oss alla skulle jag gå upp och jobba (hemifrån på fm) och medan jag borstar tänderna brukar jag släppa ut dem att kissa på baksidan (inhägnad ). När jag sen ska ropa in dem, finns de inte där! Puts väck!   Ut och ropade. Inga hundar nånstans! Tog cykeln längs grusvägen och hojtade. Inga hundar någonstans. Hem igen och hittade Pirran så ordentligt väntande i inhägnaden. Men ingen Vinna.
Hjärtat i halsgropen. Hämtar bilnyckeln och hoppar in i bilen, då ringer ett okänt mobilnummer.
Jodå, då var det en tjej som hade plockat in en överlycklig Vinna i sitt garage och som visste att jag hade mallar (eller kanske crazy-dog-lady - vad vet jag   ?). Glädjen visste inga gränser när jag kom. Det värsta var att hon sprungit över en rätt trafikerad 80-väg vilket gjorde mig sjukt orolig (i efterhand) och medförde att jag hade rejäl puls halva förmiddagen.

Men, slutet gott, allting gott. Denna gång åtminstone   !