Ja, Fia har varit bekymrad över Ässis konvalescens. Att inte bli tuggad i, kastad som en tuss och översprungen 140 gånger under varje promenad har gjort henne ordentligt förbryllad. Så hon har tagit saken i egna tassar och bjudit upp - och såklart fått sig en härligt tilltufsning igen. Och igen. Och igen. Men skam den som ger sig, tänker Fia, en vacker dag är det jag som segrar. Och försöker igen.

Och nu börjar alltså vardagen så sakta återkomma, med Fias mått mätt.

Ässi har kvicknat till och är återigen i sitt esse.

Maken till envis, ettrig & orädd sheltie har jag aldrig träffat. Men så har hon också gått i en hård skola;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

? var ordet. Dessvärre inte alla människor förunnat. Medan andra fått för mycket. ...

Underbar tid, det här, älskar våren!

? ikväll, av entreprenör i trädbranschen. Valet stod mellan att stå på stege och beskära träd med elektrisk häcksax, eller leja hjälp. Jag valde det senare. Fick hjälp att klippa ner häckbuskarna och tukta häggträdet. Inget finlir, bara göra. Bl...

Började dagen med lite hundträning - spår och uppletande. Spåret gick bra, men då var det skogsspår. Nöjd i a f. Mallenuttor. Pirripirran har ont i ett bakben och får inget göra, bara följa med på rastning. Fantastisk dag även idag, sol och v...

Tog tåget till Uppsala med vännen C. Vilket vårväder! Började med ett glas bubbel på Stationens uteservering. Härligt. Åt lite lunch där innan vi gick vidare. Massor med folk på stan och nästan festivalstämning. Strosade runt lite i affärer innan ...