... har vi, och hujedamej så ovant. Och så härligt. Men lätt är det, att man drabbas av en känsla av rastlöshet (så här i julestresstider   ) när man får så mycket ledig tid. Men vi börjar vänja oss.

Vi åker längdskidor - så ovant, och så härligt - i fina preparerade spår. Inte så mycket glid dock (vilket vi kanske ska vara glada för, nybörjare som vi är, åtminstone några av oss...) vilket säkert beror på kylan (idag var det minus 18 i spåren, igår minus 14 när vi var ute.

Med en blek decembersol på himlen är det en härlig upplevelse!

Vi får frost i mustascherna, ögonfransarna fryser ihop och måste ha en sjal över ansiktet för att inte förfrysa oss. Men fryser, det gör vi inte...

Och när vi kommer in myser vi med Irish Coffe eller varm O'boy med vispgrädde...

Sen slappar vi i soffan, spelar kort och sover middag en stund - alles zusammen, huller om buller - tills vi vaknar och har en myskväll igen.

Så härligt!