... i omkrets, har mallemagen växt till dygn 44 från första parning.

Om det är mycket eller lite vet jag inte, men syns gör det. Ser så gott ut där hon joggar fram i vägkanten, våran blivande mallemamma...

... då passar jag på att grundmåla delar av trappan till övervåningen och olja trädäcket runt poolen. Dubbla varv, dessutom.

Kommer förmodligen att vara helt ledbruten i morgon av allt klängande och ålande för att komma åt överallt.

Men det är det värt, för fint blir det   !

... har jag blivit av Mia Skäringers bok:

Har verkligen sträckläst den, och gråtit så tårarna har sprutat.

Sen har jag också - dessemellan - skrattat så jag fått magknip.

Men den lämnar ändå en sorglig känsla kvar, som ett svart moln i magen.

Det är inte så himla lätt att leva...

varken för sin egen skull eller för andras.

Att räcka till, och att göra rätt.

Men hon har verkligen en egen stil, Mia Skäringer, och jag gillar henne.

Skarpt.

Både det hon skriver - rakt och utan krusiduller - och naturligtvis

också som Anna i Solsidan!

Har ni inte läst boken - gör det! Den berör!