... håller vi på med här på landet. Lillasyster ska konfirmeras i helgen som kommer, och det med buller och bång. Såklart.

Och det ska vi fira tillsammans med bästa vännernas största grabb som också går i samma konfa. Så det blir partytält och möbler och smörgåstårtor och kaffe efter kyrkan för deras släkt & vänner och vår.

 Så - snälla vädergudarna - bistå oss med vackert väder;)

Tack & amen!

... har hon inte, Bästa Blixtra. Och glad för det är jag.

När Mallemamman och Fia jagar mus i stallet på liv och död, då säger Bästa Blixtra - Hej kompis, vem är du? Kan vi hälsa?

Ibland är hon bara för underbar (och ibland mindre underbar - denna vecka har ett par splitternya Peltonkåpor, två mascaror, en pannlampa, en rulle hampatråd, bland annat, observera bland annat, gått i bitar mellan hennes tänder...).

Hon är rar mot alla djur. This far. Till och med katten (och då är hon inte van med katter) på TIRK får ligga i lugn och ro på stolen bredvid när vi sitter på läktaren och tittar på Soffi & Lorden...

(Undantaget kan vara mallemamman. Hon är inte alltid lika rar mot Mallemamman. Hur man nu törs utmana ödet som hon gör, men ibland får hon också pisk så det visslar om det. Och då håller hon sig på mattan en stund...)

Men, som sagt, någon killerinstinkt har hon inte, Bästa Blixtra. Än. Peppar peppar.

Och - jag tror nästan att den jagade musen i stallet nästan övervägde att stanna och hälsa på henne. Nästan.