...skulle titeln på min nya bok kunna heta.

Fan vad jag kämpar med att se min hund som en hund.  Bästa Blixtra.

Allt för att få bort ljudet och pipet vid träning.

Avvägningen sen för att inte ta bort glädjen är satan inte lätt.

Det händer att jag gråter, och tänker, att det här kommer aldrig att gå   .

Men så fasiken, tänker jag sen - det MÅSTE gå!

Att få bort ljud och pip. Och det är mig det hänger på. Att inte få explodera i glädjeyttringar, utan berömma mer balanserat och få ner förväntningarna på belöningen. Till rätt nivå.

För tillfället tränar vi bara med fokus på (inget-)ljud. Och det är inte lätt. För var drar man gränsen?
Självklart är det nolltolerans som gäller, så jag föredrar att ha någon med mig när jag tränar.

Så jag inte fuskar, och tänker - men det här lilla pipet gör väl inget? Det kanske man kan se mellan fingrarna med?

För krasst sett är det så, att även ett litet ynka-pynka-pip blir ett stort pip i slutändan, och då är vi tillbaka på ruta ett.

Jobbigast är att inte kunna berömma henne som jag brukar - med tjolahopptjolahejsansa   - utan bara nöja oss med en liten klapp eller godis. För att hon inte ska gå i luften fullständigt och balla ur.

Shit vad jobbigt det är.

Det kräver mycket av mig, jag kan inte gå ut och träna hund och vara halv-fokuserad eller på halv-humör.

Det är allt eller inget som gäller - fullt fokus medan vi kör - vilket innebär att det blir korta arbetspass för det är jobbigt både för matte och hund. Men jag  märker också att jag har igen denna träning (ledarskaps-) även i andra situationer. Att hon ser upp till mig på ett sätt hon inte riktigt gjort förut, då har det som sagt varit lattjolajbans - bara. Nästan.

För mig är det huvudsaken att vi inte tappar glädjen i träningen, så fläckvis har jag tagit fram klickern, för den tycker både Blixtra och jag är rolig.

För glädjen med träningen är ändå nummer ett. För oss iallafall.

Så vi kämpar på, min allra Bästa Blixtra och jag.

Sen har vi såklart kul som fasen och busar järnet emellanåt. Kanske inte bara precis på lydnadsplanen   ...

Busiga Blixtra med glimten i ögat som vanligt...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

... idag.Krattade och krattade, lyssnandes på ljudbok eller pratandes i telefon (thank god for i-pads), med en paus för en lunchfika på Strömsbergs café med vännen C.Härligt och mysigt, som vanligt. Tömde väl kärran en sisådär 6-7 ggr innan d...

... till landet, kompisar!Mina hundar var väldigt nyfikna! ...

... idag, tyvärr 0,5 p från uppflytt. Så jäkla surt.7 appellspårhundar till start, 4 bröt. Antingen hittade de inga spår, eller inga pinnar. Måste ha varit jättesvåra förhållanden!Jag drog startnr 7 och fick alltså sista spåret. Två ekipage före mig ...

... var ordet.Dessvärre inte alla människor förunnat. Medan andra fått för mycket. ...

Underbar tid, det här, älskar våren!