... gör jag, efter Blixtens tass-skada.
Uteblivet NoM, kraschad höstsäsong med inställda tävlingar.
Känns inte ok alls.
I söndags var vi iaf ut och spårade, alla hundarna fick spåra och Blixtra fick ett kort spår på hårt underlag.
Galen som vanligt, och gå sakta på vägen med näsan i marken - vad är det för dumheter när jag VET att jag ska ut i skogen?!
Inte helt lyckat, som ni förstår, men hon fick väl ändå använda någon hjärncell hoppas jag. Tanken var att jag skulle stanna så snart hon höjde näsan och sen släppa på när hon fokuserade på marken. Gick väl sådär kan jag säga...
Hips vips var vi vid slutet iaf, hur nu det gick till..,

Sen blev det fika med hela gänget. Inte alls oviktigt i de här sammanhangen, kan jag lova!

However, en härlig eftermiddag med duktiga hundar och förare.
Och en galet frustrerad Blixtra!