Här har vi vår i luften! Det har varit mellan 10 och 12 plusgrader hela dan och vårkänslorna börjar spira både på djur och människor ;-). Vi har klätt av hästarna nakna (åtminstone den Titti, vår lilla welshmountain, Eddie har fått ta på vårkappan) och efter att ha gått med täcke hela vintern är hon som en kalv på grönbete - alldeles tosig. Hon gör krumsprång och busar som en åring, och då är hon snart 18 år... Det är härligt att se. Man kan bara stå och njuta och titta när de gör sina konster i hagen. Helvilda. Och så börjar de kunna nappa ett grönt grässtrå här och var - vilken lycka!

På hundfronten intet nytt. Var ute igår och tränade framföringar i skogen med Ässi, och så fort jag sa Fot så kom Stora Förväntan över henne. Är det uppletande eller rapport?? Vad ska hända nu?? Så vi trampade runt i mossan, stannade. Vände helt om och gick en ny framföringssträcka - utan att nåt hände. Bra att tänka på ibland, tror jag, åtminstone med henne. Upplever att Stora Förväntan finns med oss ofta i hundträningen, och den kan behöva dämpas lite... Stora Förväntan har en tendens att ibland kunna få fröken Storlur att ta alldeles egna inititativ där de inte hör hemma...

Sen har Johnny tränat framåtsändande idag (som alla andra dagar, får jag väl säga,-), han har delat upp momentet i mååååååånga delar, men nu börjar det ge resultat!

Och så har vi börjat ge henne C-vitamin få se om det får henne att känna sig piggare, det var vår veterinär som tipsade om det. Inte för att vitaminintaget skulle vara deppbefriande, utan det hade något att göra med balansen i livmodern (nu låter det som att jag är ute och seglar riktigt, men det hjälpte förra gången vill jag minnas...). Så vi håller tummarna för att det funkar även denna gång!

Och för att våren håller i sig! Sätter in en bild på Titti i vinterrocken, som nu har åkt av!