... och nu är det höst.
Vaknar upp till en vidunderlig höstmorgon - 3 minusgrader, soluppgång, gräset som knastrar av frost under skorna. Diset som ligger över ängarna och knappt låter sig skingras av den tidiga morgonsolen.
Så underbart vackert så man nästan tappar andan.

Naturligtvis är det omöjligt att fånga på bild fullt ut. Kan bara säga att jag älskar att bo på landet, men sådana häringa morgnar är det något alldeles speciellt. Det blir låååånga hundpromenader såna här dagar..,

Och Blixten, ja hon slutar aldrig bjuda beteenden i hopp om en gotting. Alltid hoppar hon upp på skogens största sten och sitter vackert:)

Å Yksan gillar sina pinnar och kottar och förstår inte alls varför man ska hoppa på stenar...