... från maj till oktober - och då menar jag verkligen ständige; oavsett var eller när är den med mig - adrenalinpennan.
In case of emergency, så att säga.
Men trots att jag alltid alltid har den med mig undviker jag ändå att gå i skogen under hela sommarhalvåret.
Jag vet vilka konsekvenserna blir om jag blir stungen av en jordgeting.

Det här blir ett irritationsmoment för mig som älskar att gå och träna med hundarna i skogen, och jag känner mig förbannad på riktigt för att jag begränsas av den här getingallergin.
(Och ja jag är mkt medveten om att saker alltid kunnat vara värre!)
Men - igår, efter flera nätter av frost - gick jag ut i skogen. För första gången på säkert fem månader.
Vilken lycka. Med sambon och ett gäng jyckar vandrade vi omkring i vår fina biotopskyddade skog.

Hittade några ynka pynka kantareller men det var inte mycket.
Härligt att gå i skogen var det i a f. Nu blir det mera av den varan!