... igen. I hundhallen i Söderfors.

Den här gången i konstellationen Eva-Mia-Jill och jag. Skojigt, och bra med feedback och utvärderingar!

Vinna och jag kämpar på men hittar inte riktigt bubblan. Och som Sofia (dottern) säger; det är väl inget man kan lasta Vinna för.
Och hon har såklart rätt.    

Med rätt förare hade hon kommit så mycket längre.
Av barn och fyllon får man höra sanningen, eller vad är det man säger?