... är ju så galet roligt.

Jag kan inte alltid hålla takten, jag kan inte alla turer och ibland snurrar jag åt fel håll.
Men fy fasen så roligt jag har (sen är frågan om mina förare tycker det är lika roligt)!

Älskart!

Oj, vilken jobbig lyssning vilken lyssning.

Boken handlar om 8-årige Tintin som mördas av sin egen pappa under ett helgumgänge.

Hur överlever man ens? Vilken otroligt stark kvinna som hade oturen att träffa fel man som pappa till sitt barn. Man kan fundera vad som driver en människa att döda sitt eget sen, för att av någon outgrundlig anledning straffa barnets mamma? Så skrämmande.

Frågan är också socialförvaltningens del i detta, det är skrämmande om det är så här det ser ut i Sverige idag. En man som hotar och trakasserar har hela tiden och oavsett vad rätten till sitt barn, när han själv påkallar. När han inte vill, eller när det inte passar, avbokar han.
Fruktansvärt. Socialförvaltningen och det svenska rättssystemet har en mycket stor del i att det här hände.

Må det aldrig nånsin hända igen. Vilken jävla rättsskandal.

Läs den, om inte annat för Tintins skull.

... kämpar vi på med. Och jag menar kämpar. Det är inte helt enkelt, och jag tycker inte alltid det är roligt.

Var på klubben igår, och kände mig totalt misslyckad när vi kom hem. 

Det hon gör hemma, gör hon så bra, men med störning är det en helt annan sak. 

Åja, vi kämpar väl på en stund till innan vi kastar in handduken.

Hon är ju helt underbar, min jycka, men ibland är vi inte alltid kompatibla...

... försöker hitta tillbaka till bra rutiner, men har så fullbokade veckor så ibland är det svårt att få till det.

Men... jobbar på godare vanor... hela tiden...