... var lika underbart denna gång som alla gånger tidigare.

Naturligtvis.

Och ingen hade väntat sig något annat.

I år hade vi förlagt vår sedvanliga husmorssemester till vecka 32, istället för som vanligt v 27, av praktiska anledningar. Skillnaden var att vi fick klipporna för oss själva (de flesta semesterfirare började jobba i måndags, tror jag) och att kvällarna var mörkare. I övrigt har vi haft kanonfint väder - trots att det hemma, bara några mil bort - har regnat och åskat så det stått härliga till.

I år var vi samma konstellation som vanligt, jag & tjejerna & Katta & boyzen. Fia fick dock stanna hemma, på grund av att hon är höggravid, och Ässi likaså. Inte höggravid, men hemma, på grund av rehab & rekommenderad vila. Med var alltså Bella-Bus & Bästa Blixtra. Blixtras första husmorssemester, b t w. Båda hundarna har skött sig galant, både med andra hundar, badande barn och närgångna vuxna. Mycket trevligt.

Vi har solat - och bränt upp oss:) - badat (nåja, några av oss:) - ätit gott, spelat spel (Oggachakka & Charader, företrädesvis, men kortspel och lite diskussionssagor har vi också hunnit med), druckit rosévin och löst världsproblem. Underbart. Sjungit och skrattat. Och haft det förfärligt härligt.

Och vilat från jobb och andra plikter. Välgörande.

I år var det nionde året vi var ute på husmorssemester, vilket alltså föranleder ett jubileumsår nästa år - då dessutom våra äldsta fyller 18 år och blir myndiga!

Så - då blir det förmodligen inte Ängskär, utan kanske vi rentav styr kosan utanför Sveriges gränser för att fira 10-årsjubileum! Den som lever får se!

Några timmar en eftermiddag hade vi regn och mulet. Till och med då är det vackert i Ängskär. Vi roade oss med att läsa, slappa och kolla TV. Och hundträning, naturligtvis. Bästa Blixtra blir lite lätt ogörlig om hon får ha långsamt för länge... (årets understatement:)

Vi började med att leta grejer i stugan (på 15 m²), fick sätta Bästa Blixtra UTANFÖR dörren och säga åt henne att stanna - gömma saken - och sedan öppna och be henne leta. Och varje gång slås jag av vilken kreativitet den lilla loppan har. Här finns inga förutfattade meningar om var man KAN leta och inte. Ånej. Roligt att se. Sen drog vi på oss regnkläderna och ockuperade Ängskärs gästparkering, och körde lydnad. Mycket taggad = mycket ljud. Helsike. En promenad på det, så var hon hyfsat nöjd sen.

En stund iaf:)

Sen har det varit strålande sol igen, och Bästa Blixtra har vandrat i havet och plockat grejer ur vattnet. Lärt sig koka kaffe med nosen under vattnet. Gräva i sanden. Söka skugga bakom solstolar. Underbara hund. Lätt som en plätt att ha med sig.

Men, idag sa vi Hejdå till stuga nummer 2 och åkte hem till Verkligheten igen. Till 15 graders värme (trodde inte mina ögon!), falukorv, tvätt och disk. Och jobb. Men det är en tjusning det också.

Hade man inte vardagen skulle man inte heller uppskatta semestern. Tror jag.

 

Susanne

12 augusti 2011 14:45

Det ser verkligen underbart ut!!

Maria

13 augusti 2011 00:13

Gissa om det var... bilderna luras inte... Och hundvänligt ffa!

 

Susanne

19 augusti 2011 11:30

Man kanske skulle te en liten minisemester där nån gång, perfekt med hundvänliga ställen. Ser ut att vara roliga spårmarker oxå;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

? idag, som du begravdes i Vendels kyrka. Så vackert. Saknar dig fortfarande varje dag. ...

... från hell, har tagit mig i besittning.   Började i torsdags med lite halsont och värsta raspiga whiskey-rösten. Fortsatte sen, inga andra symtom. Förrän igår - söndag. Då satte snuvan igång, och en jobbigt hosta (fick ta slemlösande). Ingen f...

... idag. Samling kl 9 vid klubbstugan.Ett gäng tappra ekipage var med, tre sökhundar med förare och resten spårekipage (6 st) rullade ut i skogen. Söket vallade ruta och vi andra la spår och snitslade uppletanderuta. Gick bort till sökbanan sen, någ...

Aldrig har väl Eurovision varit så politiskt som i år. Demonstranter och burop mot att Israel fått ställa upp med ett bidrag. Och så uteslöts Nederländerna för deras sångare hade varit hotfull mot en kamerakvinna, och så försökte man få nån politisk ...

Idag på lite annat sätt - med sele och lina som är fäst i styrstaget på cykeln. Och ingen cykelhjälm. Och sprängsten bitvis på grusvägen. Nåja, hon sprang snällt med den 61+ åriga matten. Sprang med sträckt lina men drog inte järnet. Jätteduktig...