... fanns det i Fias mage. Hon har lurat oss kapitalt, allihopa.

Igårkväll hade hon t o m mjölk i tuttisarna. Och låg i valpningsställning (raklång med näsan mellan frambenen)... Den lilla rackartussan.

Eftersom ingenting har hänt som visar att hon tänker påbörja någon valpning, åkte vi idag till Rembackens Djurklinik utan för Uppsala...

... för att röntga lilla (?) sheltiemagen. Min stora fasa var att det skulle ligga 3-4 döda valpisar där inne, som vi måste skära ut.

Icke så, däremot var det tomt. Soprent. Förutom tarmar och annat kollijox.

Så tråkigt. Hur vi har längtat efter dessa valpisar. Och så bidde det inga.

Men, shit happens.

Det är världsliga saker, Fia mår bra och inga döda valpar. Värre saker har hänt i världen, så nu drar vi åt svångremmen, går in på vatten-och-bröd-dieten och börjar motionera.

(Den här lilla fröken har ju sluppit de tidiga morgnarnas cykelpromenader, fått äta Starter sedan några veckor tillbaka, blivit matad med äggula, och allmänt över-ompysslad.... Så det är väl klart att hon inte har klagat direkt...:)

Sen funderar vi på om vi gör ett nytt försök vid nästa löp, under förutsättning att Fia mår bra och är god kondition - och  blir det så kommer jag att ultraljuda i ett tidigt skede...