... blev även den en kall historia. Årets midsommarhimmel:

Eller, lagom hundträningsväder   .

Medan hussen stod hemma och spikade inglasad veranda, tog Sofia och jag med oss hundarna ut och tränade spår och uppletande.

Här Blixtra - all vår väntan bliver svår...(jäkligt svår, när det är fråga om uppletande...)

Blixten ääääälskar uppletande. Körde henne först på 4 föremål i en fullstor, vallad ruta. Lätt som en plätt sa Blixten och knep allting inom några minuter.

Därefter körde vi Isa på två föremål...

... som hon såklart gjorde med bravur, och därefter Yksi på två - medan de fick titta på varanns uppletande...

Och ladda...

Därefter fick Sofia lägga ut ytterligare 4 föremål - svååårt, ett hängde i ett träd, några var ordentligt gömda under mossa och lingonris mm. Ingen match, sa Blixten, och fiskade in allihopa igen, på några minuter. Och med outtröttlig glädje.

Tänk vad hon älskar uppletandet   .

Därpå väntade spår för Isa och lite stadgeträning för mallarna. Mycket nyttigt, kan jag lova.

Promenad på det, så var alla glada och nöjda sen   .

... blev en småruggig historia. 12 grader, fläckvis regn och sol.
Hann med lite spårning på förmiddagen.

Innan midsommarfirandet drog igång med jordgubbar och glass, sill och nubbe som i år fick intas inomhus. I goda händer lag som är tur var. En lugn och trevlig kväll!

... och snart har dagen kommit då vår äldste tjej flyttar hemifrån. Hon har fått en studenter lägenhet på Campus Sätra i Gävle från 1 juli och det är medlem blandade känslor. Önskar henne såklart stort lycka till med egen lägenhet och ett nytt liv, tycker verkligen att det ska bli jätteroligt. Samtidigt som hjärtat blöder och jag kommer att sakna min Soffi massor.
Tur att de inte är så långa emellan...

Kom ihåg att du alltid är välkommen hem!

...är det och jag har knappt fattat vad som händer. Nu är både hägg och syren passé och på midsommardagen vänder den igen.

Uppenbarligen är jag sjukt dålig på att leva i nuet. Inte lätt heller närheten man jobbar 12-14 timmars pass flera gånger i veckan.
Ska försöka bli bättre, jag lovar.

Till dess mina vänner, önskar jag er en riktigt härlig midsommarhelg!

... vill jag ha NU!

Hade visning hos en kund häromkvällen som körde långkok i sin potta, och både katten och jag strök runt och nosade. Luktar så gott. Ska tydligen motsvara gamla tiders lergryta - och sån har man ju lagat långkok i.
Kruxet är ju att de här grytorna går på dryga tusenlappen...
Men tids nog ska jag införskaffa en egen. Tänk att kunna stänga i en köttbit och sätta pottan på 8 timmar också komma hem till en färdig middag!
Tanken svindlar...

... har vi gjort idag. 

Det är stort. Mycket stort.

Vi ligger just nu 6:a på kvallistan för rapport, vilket känns tokbra.

Att våran lilla mes-Blixtra har kvalat in så långto och så högt upp på listan... Ofattbart   . 

Så... nu är vi med...   ... om inget oförutsett händer.

Yiiiihaaaao!

... på Bro-Håbo BK. 

Domare var Gunnel Ferm och Lorentz Ogebjer. 

Fantastiskt roligt, testet började kl 8 och vi skulle gå som 4:e hund, sista innan lunch.
Först ut var en ung dobermann-tik på strax över 2 år som tappade en del på samarbete och lek, och därför inte blev godkänd. Hund nr 2 var ett lakritstroll (en svart schäfer från en uppfödare på Gotland) som gav ett fantastiskt gott intryck, och som också blev godkänd. Hund nr 3 var en rottistik - som vi inte gick med på då vi ville rasta av hundarna inför vår tur - men vi kom till genomgången och även den hunden blev godkänd.

Så var det då Storlurs Blixtras tur. Spännande som tusan vill jag lova. 

Eftersom hon är en jycke med huvudet på skaft förstod hon att något var på gång. Och blev lite fundersam.

Vi började med att gå runt och hälsa i gruppen - inga problem - och sen var det lekdags, och samarbete både med föraren (mig) och tävlingsledaren. Å hujedamej vad hon lekte. Både nära och på avstånd - på avstånd t o m så att hon slog kampen ur handen på tl, vilket aldrig hänt förut. Fram hit - samarbete/gripa-ta - hade hon 5:or rakt igenom.

Om man då för en sekund minns tillbaka till  Blixtras MH, kan man ana att hon växt på sig en del... Lilla bytet klippte hon tag i i ett stadigt grepp (efter att först ha nosat på tekniken) och kommer tillbaka till mig i full fart med den i munnen. Däremot på uthålligheten jobbade hon bara  i 30 sekunder, detta pga att hon hade minnesbilder av att tl lagt ifrån sig kampen på andra sidan planen, och sätter av ditåt. När jag sen kallade tillbaka henne, jobbade hon bättre, men då hade hon s a s redan avbrutit jobbandet en gång.

Efter detta kom figurraden, där hon hade lite jobbigt med första figuren. Men efter att ha kollat om hussen fortfarande stod i publiken, blev hon stärkt och kom i 140 till mig (men först hade hon skällt  lite på fulgubben som bara stod där  och glodde längs med stigen). Avreaktionerna hade hon en 4 på rakt igenom, och jag upplevde inte heller att hon hade något kvarstående eller att hon la på sig något. Jätteskönt. Svansen var på topp mellan momenten och hon var glad och ville kampa med kopplet. 

Trumgubben (eller stora bytet som jag också kallar det), där svarade hon fint på lekinviter/hot och löser det hyfsat bra.  På handlingsförmåga satte de henne på en 4 då de tyckte hon jobbade bra för att lösa situationerna. 

Dumpen då, där reagerade hon inte speciellt överdrivet men när jag tyst sa, varsågod, gick hon upp och tog ett stadigt grepp i overallen... vilket man kanske inte bör göra. Inga konstigheter där heller, avreaktion direkt. 

På släden däremot blev hon riktigt arg - de satte aggressiviteten på en 5 rakt igenom - och stod upp för det  hela tiden, i sträckt koppel så långt hon kunde komma och ville också gärna längre fram. (Samma sak med trumgubben - sträckt koppel hela tiden och ville ändå framåt.) Vi ser ju mycket sällan eller aldrig att hon fattar humör i vanliga situationer, därför blir jag så överraskad när jag ser att hon kan bli heligt förbannad, och dessutom stå upp för det. På nyfikenheten satte de henne på en 4 - hon behövde knappt någon hjälp från mig alls - och sa att hon inte hade några som helst imponer- eller  hotbeteenden utan var helt trygg i all hantering. Jätteskönt.

På skotten så fick vi en 4, vilket är helt godkänt.

Fantastiskt roligt, hon skötte sig så bra, Blixtra. Hon var glad och lekte gärna både med mig och tl, hon blev rädd men löste det, hon blev heligt förbannad men avreagerade direkt och hon la inte på sig nånting.

Detta var helt över förväntan för mig, så jag är så nöjd.

Resultatet blev då godkänt på 453 p:

Dessutom tyckte både domare och publik att hon var en fantastiskt trevlig hund. Och det tackar vi för.

Även om vi såklart själva tycker samma sak. Bästa, bästa Blixtra...   !

... gick igår ett MT test på 471 p med sin nya ägare Gullan. Skottfast, såklart.

Tog inte heller där fram aggressionspaketet en endast gång. Precis som vid polistestet vi gjorde med honom.

Märkligt kan man tycka, när han kan bli så hel*es arg och svart i ögonen om det behövs.

Gullan var nöjd, och vi också. Nu är det bara exteriören kvar om man önskar Korad-titeln.

Grattis Dunder, du är en cool kille   !