... idag. Käkar och växer. Väger dem varje dag för att se att alla går upp som de ska. Igår var det kloklippning på alla juvelerna. Sofia fixar med det och jag hjälper till - Sofia är en klippa med dessa valpisar!

Älskar verkligen ljudet av valparna, när de gnyr för att de hamnat för långt ifrån de andra, när de drömmer och när de ilsknar till för att de inte får tag på en tutte på direkten.
Underbaringar, det är vad de är!
Och Blixtra är världens duktigaste hundmamma. Såklart :)

... att besöka hund-doktorn.
Snart 4 år gammal kom vi äntligen till skott med HD/AD - förlåt Camilla, Ullheden - och detta i samband med kastrering, då Yksi haft jätteproblem med skendräktighet bl.a Nu är det gjort - förra torsdagen 11/2 - vilket innebär att vi bara har konvalescenthundar i huset.
Yksi opererad, Blixtra snittad och Isa går ff på rehab.
Håhåjaja.
Och igår kom svaret från SKK:

... att betala.
Tur man har ett fantastiskt försäkringsbolag och en ännu mera fantastisk kontaktperson där - Lotta Svensson - som servar oss vilken tid på dygnet som helst.
Men inte är det billigt med djursjukvård...

... den svagaste valpen. Trots att vi plockat bort de andra valparna stundvis så hon fick dia utan att behöva kriga med de andra huliganerna. Trots att vi försökt stödmata. Trots att vi masserat och hållit om. Trots att vi tog henne till veterinären idag och vätskade upp henne.
Vid 2130 ikväll orkade hon inte längre utan lämnade oss.
Och tänk att man kan bli så fruktansvärt ledsen över att förlora någon man bara känt i 4 dygn.

Förmodligen var det kanske inte meningen att hon skulle komma med oss hem från Ultuna eftersom de trodde vi skulle mista henne redan då. Nu fick vi ändå leva med henne en stund.

... gamla. Mätta och belåtna, då kan det vara så här lugnt och harmoniskt i lådan:

Kan bara sitta och titta på allihopa, pussa Blixtra på pannan och bli alldeles varm i hjärtat.
Filmer och mera bilder finns på instagram under maklarmaria.
Följ oss gärna där också!

... till er alla från oss alla!

... har nu hunnit bli ett dygn och känns fina och starka - och hungriga.

Riktiga små underbaringar!

I onsdags kväll började Blixtra, som nu var tokrund, hässja och bli lite orolig på ett sätt jag inte kände igen.
På torsdagen fortsatte hon på samma sätt och började också läcka lite vatten. På fredagen bestämde jag mig för att åka till jobbet då jag hade två kundmöten inbokade och inget hade satt igång. Både Clara och Johnny var hemma så hon hade sällskap och tillsyn hela tiden.
Vid 1430 ringer Clara och berättar att Blixtra börjat läcka grönt, och då vet jag sedan tidigare att det är fara å färde (skadad moderkaka eller död valp). Slängde mig i bilen hem medan jag ringde Distriktsvet och Ultuna.
Hämtade Blixtra - som såg ut att må bra - och Johnny. Full rulle mot Ultuna, dit vi anlände 1615, och då kom också valp nr 1, i bakluckan på bilen. Det var en fin och livskraftig kille och Blixtra fixade allting själv, jätteduktig!
Sen fick vi komma in på rum och vänta och se om valp nr 2 skulle komma. Men det dröjde och det dröjde. Värkarna kom och gick men inget hände.

Få kom veterinären och gjorde ett ultraljud och konstaterade att det hon såg var tre valpar varav två med väldigt dålig hjärtfrekvens. Hon bestämde sig då gör att förbereda snitt. 2045 hämtades Blixtra upp till op, förtvivlad över att behöva lämna oss och valpen. Och för oss började en dryg två timmars väntan och oro.

Jättemycket tankar hann komma och gå men plötsligt händer det! En djurskötare kommer in med en låda med SEX fina och livskraftiga valpar!
Jag blev så glad så jag nästan grät - trodde vi skulle få åka hem med EN valp. Det var ytterligare en valp men den var så svag så den visste de inte om de skulle klara. Efter några om och men fick vi ändå beskedet att de fått igång valpen men den behövde lite extra omvårdnad! Vilken lycka!
ÅTTA fina, friska och viljestarka valpar!
Sen kom Bästa Blixtra ner, ihopsydd, med dropp och allmänt groggy men allt hade gått jättebra!
(Och ja, hon skulle kunna komma tillbaka till rapporten utan problem!)

Valparna låg i vår famn och under värmelampa till Blixtra kom ner till oss, sen fick de börja dia på en gång.
Underbart!

När Blixtra piggat på sig och alla valpar fått äta lite fick vi äntligen packa ihop och åka hemåt, vid 0430 tiden på morgonen. Då hade vi tillbringat de senaste 12 Tim på Ultuna, slitits mellan hopp och förtvivlan och så slutade det ändå så lyckligt!
Stort tack till all inblandad personal på Ultuna och även till Clara hemma som roddade övriga hundar så vi kunde åka båda.

Dagen har gått åt till att se till att alla kommer igång att äta (vissa är hungrigare än andra, kan man lugnt säga), märka och väga. 8 fina valpar varav 5 tikar och 3 hannar.
Underbart fina.
Nu har lugnet börjat lägra sig, och det är skönt att vara på hemmaplan igen, både för Blixtra och för oss.