Har stått två timmar i stallet ikväll och frusit häcken av mig - nästan -  och hållit hovslagaren sällskap när han varit här och friserat hästarnas fötter.

Tänk att Edwin står som ett ljus, rakt igenom alla fötter, han som var så bedrövligt bråkig hela första året. Och Wille likaså, som alltid stått mera på bakbenen när hovslagaren varit här, han tycker också att det är helt ok och står nu lugnt och fint på alla fötter samtidigt.

Numera är det ett rent nöje när hovslagaren kommer och jag behöver inte ens ha andan i halsen längre. Vilken kanoners hovslagare jag har, som verkligen kan ta hästarna på rätt sätt, och vilka underbara hästar som bara gillar läget...

Här har det verkligen varit vinter i vinter!

Kan inte minnas när vi hade snö under så lång tid som vi haft den här vintern. Man minns sina barndoms vintrar som ett långt vitt universum, där snön kom i oktober och gick bort i slutet på mars - och då var det aldrig dis, duggregn och is, utan bara enorma drivor av snö, gärna i kombination med gnistrande sol. Närhelst man ville fanns möjlighet till pulka, skidor eller skridskor. Vintern var ett enda långt lyckligt inferno av snö.

Det där växte man sedermera ifrån - eller om det var ozonskiktet, eller kanske en kombination? - och barndomens vintrar ersattes av grå grå grå sörja och smörja...

Det fanns en tid på 90-talet som jag vet att vi pratade om att flytta norrut för att få tillgång till riktiga vintrar (när sambon körde drag med våra dobbar) och möjlighet till skidåkning istället för det dis och slask som kom istället för snö i våra breddgrader. Nu blev det inte så, det kom väl nåt annat emellan :)

Men den här vintern har varit som en nostalgi-vinter, när snön äntligen kom nån gång i november, så har den verkligen legat kvar och bara låtit sig fyllas på med jämna mellanrum (ja, förutom nån slask period kanske, men den har man ju redan glömt:).

Och, som sagt, här håller vintern i sig, mellan 5 och 10 minus varje morgon, knarr under skorna på morronpromenaden och nu har till och med solen börjat titta fram, och ger vaga löften om att det också kommer en vår framöver.

Härligt!