... har väl varit ordet på var mans (och kvinnas?) läppar under den senaste tiden? Och nu - i lördags - så var det då äntligen dags.

Jag personligen kunde inte ha brytt mig mindre, men ändå, när lördagen kom och husvagns-TV:n funkade, så visst tittade jag en stund. Och visst var de vackra - speciellt Victoria. Och visst var det rörande ändå, när de fick varandra med tårar i ögonen... Hur ointresserad man än är... Egentligen var det ändå bra fint... Och det är väl inte bara bröllopet - det är väl egentligen kärleken i sig som är vacker, i vilken skepnad den än visar sig...

... är Stora Luren. Var anmäld till DM i helgen, spårade fint och noggrant även om  hon kändes trött där också, hälsar Husse, men på uppletandet var det SÅ uppenbart. Hon knallade i sakta mak ut i rutan, och när det var över (hon hittade ETT föremål), då kastade husse in handduken. Mycket klokt, tyckte jag. OM det är så att Luren har bäbisar i magen och är trött, så är det kanske inte läge att pressa på...

Så... resten av helgen har hon legat så fint i sin bädd och snusat och sovit... och fortsätter också så sedan hon kommit hem ikväll...

Och vi andra, ja vi håller tummarna, såklart!