... har vi gjort idag. Bästa B och jag.

Ganska långt, ca 1000 m, ca 70 min liggtid och  lagt av Sofia, med en massa konstiga grejer.

Alltifrån skogspinne till penna. Över fält, över grusvägar, över skogsbackar, över diken och igenom hästhagar (bara några meter från betande hästar   ). Men jobbar man, så jobbar man.

Spårpåsläppet gjorde hon bra, hon använder huvudet och tänker till. Spårade vinklar över gärden i duggregn, kors och tvärs, över grusväg, under eltråd (utan el i - tackochlov) och på nästa gärde hade hon ett rejält tapp.  Men slutade inte jobba. Jobbade och jobbade så jag funderade ett tag om jag skulle sela av och strunta i alltihopa, men det bar mig ändå emot, så länge hon ringade och jobbade. Och till slut hade hon arbetat sig tillbaka nästan ända till där vi kom ut på gärdet, och då fäste hon så fint igen. Och fortsatte. Skogsbacke upp och grusväg tillbaka. Ner på nya gärden och över diken. Och tillbaka igen, över samma dike.  I dikeskanten, och över igen (en tredje gång). Över nästa fält och under nästa eltråd in i  hästhagen, bara ett par meter ifrån betande hästar. Och med matten i linan bakom, beredd att hyfsa till Lorden, som ibland kan få en släng av hybris när han får in hundodågorna i hagen - tvärgalopp framemot dem och dubbelstamp med frambenen - men han har fått så många slängar av spårlinan och matte, så nu låtsades han inte se oss...    

Och till slut så kom då det efterlängtade slutet, som idag var en kampstock, till Bästa B:s stora glädje.

Himlars nyttigt när någon annan lägger spåret. Upptäcker att man många gånger har massor av förutfattade meningar om hur ett spår SKA gå, och där får man banna sig själv lite ibland... För vem lägger spår in i en hage med betande hästar?

Nu gick det bra, och var mycket nyttigt både för B och för mig. Och hon fick jobba rejält med huvudet...

Härligt!

... har börjat löpa. Och samtidigt också börjat nosa lite på momenten i högreklass...

Här i kapplöpning om tungapporten... Och tänk, att då blir till och med den rolig - och BARA hennes:)

Annars gör vi inte så mycket avancerat under löpet, även om det egentligen inte är då hon känns svajig, utan mera efter löp. Men det är dumt att chansa. Så därför roar vi oss med långa promenader, idag har vi också cyklat nästan milen och utöver det, lite light träning bara.

För övrigt gosar vi i soffhörnet... och det är inte fyskam det heller   ...

... är född.

Någonstans i bild är hon - men vi vet inte var och inte vem hon är. Vi låter dem växa på sig en stund, och åker sen och tittar så fort det är möjligt. Som vi längtar. Och se så fina de är   !

Och fina, fina Ärtan...

Ändå känner jag i magen - gosh, vilket jobb: 11 mallevalpar. 8 hanar och 3 tikar.  Med allt vad det innebär. Och Camilla med en bäbis på dryga månaden, dessutom...

Hon lär ha fullt upp   i några vec kor framåt...

Hämta vår lillasyster får vi göra runt midsommar... Sen blir det - ytterligare - fullt ös i det lilla huset på landet...

... firade vi at Raffes Place i Upplanda i år.

Jättetrevligt, här bjöds på god mat, som vi intog tillsammans med ett glas rosé (eller två). Efterrätt, trevligt sällskap och en härlig majbrasa. Dock ingen skönsång, det fick vi klara oss utan!

Inte heller var det någon riktig vårvärme - men det trotsade vi och satt ute ändå - tur att vi hade vinterjackor och filtar!

Tack Raffe, för inbjudan och för en trevlig kväll, vi kommer gärna igen   !