... är de hela högen. Hela Storlurs kryddkull.
Igår började flera av dem att försöka resa på sig och gå - istället för att hasa fram i valplådan som små sälar.
Jisses vilka godingar. Som små vingliga brunbjörnar på sin första färd.
Å än slank han hit, å än slank han dit, å än slank han ner i diket. Typ. Tippade över på endera sidan i a f.
Ohyggligt charmiga.

De har också - igår - upptäckt att de har en mun, och en tunga. Nu börjar de, om än väldigt fumligt, utforska världen lite med munnen. Istället för att bara puffa med nosen och leta tutte börjar de smaka sig fram.
Man dör nästan sötdöden!

Idag har flera av dem börjat på att öppna ögonen. Längtar så tills man får se vad det är för filurer där bakom ögonlocken...

Just idag förstår jag inte alls hur vi överhuvudtaget ska kunna lämna ifrån oss en endaste valpunge när det blir dags men jag antar att jag vid det laget kanske kommer att tycka att det är skönt att de flyttar. Även om jag som sagt inte förstår det just nu...

... hälsar Bästa Blixtra från valplådan. Eller jo, det är ju söndag egentligen...
Från firad pristagare igår till mallemamma idag med alla de bestyr som det innefattar. Mata och tvätta och greja...

Idag har också den största hannen nått över kg-gränsen (1010 g) och även den största tiken (1000 g).
Har en praktisk papplåda som vi fick från Ultuna för att frakta hem bebisar i som jag har använt som lite transportlåda här hemma, bl a mellan vågen och valplådan. Tyvärr är det snart slut på det för bottnen bågnar eftersom alla käkar och växer och idag försökte nästan hela gänget sig på att ta sig över kanten för att komma ut i friheten...
Känns som det är rätt mycket gott gry i de små rackarungarna...

... idag. Käkar och växer. Väger dem varje dag för att se att alla går upp som de ska. Igår var det kloklippning på alla juvelerna. Sofia fixar med det och jag hjälper till - Sofia är en klippa med dessa valpisar!

Älskar verkligen ljudet av valparna, när de gnyr för att de hamnat för långt ifrån de andra, när de drömmer och när de ilsknar till för att de inte får tag på en tutte på direkten.
Underbaringar, det är vad de är!
Och Blixtra är världens duktigaste hundmamma. Såklart :)

... att betala.
Tur man har ett fantastiskt försäkringsbolag och en ännu mera fantastisk kontaktperson där - Lotta Svensson - som servar oss vilken tid på dygnet som helst.
Men inte är det billigt med djursjukvård...

... den svagaste valpen. Trots att vi plockat bort de andra valparna stundvis så hon fick dia utan att behöva kriga med de andra huliganerna. Trots att vi försökt stödmata. Trots att vi masserat och hållit om. Trots att vi tog henne till veterinären idag och vätskade upp henne.
Vid 2130 ikväll orkade hon inte längre utan lämnade oss.
Och tänk att man kan bli så fruktansvärt ledsen över att förlora någon man bara känt i 4 dygn.

Förmodligen var det kanske inte meningen att hon skulle komma med oss hem från Ultuna eftersom de trodde vi skulle mista henne redan då. Nu fick vi ändå leva med henne en stund.

... gamla. Mätta och belåtna, då kan det vara så här lugnt och harmoniskt i lådan:

Kan bara sitta och titta på allihopa, pussa Blixtra på pannan och bli alldeles varm i hjärtat.
Filmer och mera bilder finns på instagram under maklarmaria.
Följ oss gärna där också!

... har nu hunnit bli ett dygn och känns fina och starka - och hungriga.

Riktiga små underbaringar!

... den växer...

... så det knakar. Måtte den hålla ihop till helgen. Nu är det tungt och flåsigt och kissnödigt och mjökläckage.
Fina Bästa Blixtra!