Hurra!!

Idag har Sennivikens Älska blivit uppflyttad från Högre klass till Elitklass Rapport på 532,75 p på Uppsala BK!

Hurra, hurra, hurra!

Hon är helt fantastisk vår pärla, hon ger oss allt hon bara kan och lite till!

Vi steg upp tidigt denna söndag på landet i hällregn, packade våra ryggsäckar och åkte till Uppsala BK för att tävla rapport. I lervälling och spöregn var vi fem tappra ekipage (det var flera som hoppat av i sista stund) som bestämt oss för att tävla. Ässi uppförde sig strålande - på min station - och alldeles exemplariskt, vilket resulterade i att vi fick en 10:a på A-stationen. Inget pip och inget gnäll och en jättefin framföring. (Nu kanske det säger mer om husse än om mig - att hon har mera drag att springa till honom och därför inte strular hos mig...;-) Hos Johnny hade det strulat lite, de fick ihop 9 p. På tredje sträckan (som sägs vara den kritiska?!) sprang hon ut 25 meter och stannade. Efter 58 sekunder och DK från Johnny bestämde hon sig ändock för att ge sig i väg mot matte (puh - man har som max EN minut på sig...), och kom hela vägen ända fram.  Vi var ändå jättenöjda, banan var svårsprungen, hal och lerig, och hon var rejält trött när hon kom in efter tredje sträckan. Men sen var det tjänstetecken av, pussar och kramar och massor med godis och kamp och en stunds vila, tills elitekpiaget kört sin sträcka klar. Av fem hundar gick tre vidare till lydnaden, som Johnny körde med henne.

Platsliggning först, fem minuter med skott och dolda förare, och en kärlekskrank schäferhanne som försökte krypa inpå och gosa lite... men hon bevärdigade honom inte med en blick - tack och lov! - utan låg snällt med storlurarna i topp. Men det är alltid en rysare, speciellt när någon jycke börjar röra på sig...

Därefter uppletande och här märktes det att hon var lite tagen efter rapporten, man såg en tendens till fläckvis tveksamhet, men när hon väl kom ut i rutan så jobbade hon bra och plockade in sina fyra föremål med god marginal.

Så var det sen dags för lydnadsprogrammet, vilket gick över förväntan med tanke på att det var första tävlingen i Hkl och många nya moment - inkallning med ställande, framåtsändande i grupp, kryp, skall och tungapportering. Hon gjorde allting efter absolut bästa dagsform och låg betygsmässigt mellan 7 och 9,5 p, vilket är riktigt, riktigt bra för den sparsamma träning hon ändå fått. Vi är så himla nöjda och glada, det är inte sant vad hon är duktig! Och vilken motor - att kunna mobilisera krafter efter den rapportsträckan hon sprang idag , men det är inga problem. Hon vässar tänderna en stund bara, så är hon på banan igen.

Suverän är hon, våran Älska!

Nu har det blivit några dagar utan bloggande, trots att datan är åter och går som tåget. Har haft heldagarsföreläsningar i Etik under veckan som varit vilket resulterat i att jag varit så trött i huvudet när jag kommit hem. Etik - vilket spännande begrepp! Vi tror vi är så på de klara med vilka värderingar vi har och vad vi tycker - men börjar man gräva lite djupare är det inte alltid säkert att vi ändå skulle handla som vi tror... Intressant, och mycket spännande diskussioner. Samt en fantastiskt klok lärare, som låter oss jobba inifrån, uppmanar oss att tänka efter vad VI själva tycker, tror och kan. Och var vi står. Tänkvärt, och många kullerbyttor blir det. Och slutar inte alltid som man tror. Men nyttigt är det.

Sen undrar jag om det inte var enklare förr - när man var 20 år och det bara fanns svart eller vitt och inga nyanser av brunt? När allt bara var antingen eller och aldrig nåt mittemellan? Tänk att allting tycks bli mer och mer komplicerat ju äldre man blir... Eller också handlar det om att man lär sig tänka i andra banor, inte bara utifrån sig själv, utan kanske lär sig möjligheten att titta från andra håll - och det måste väl ändå vara en form av utveckling? Eller? Spännande är det iaf.