Idag har sambon skottat snö... det har kommit mängder, kan jag säga.

Hur skulle man klara sig utan Kubotan?

Ikväll har vi lastat Edwin. Vi riggade linor för säkerhets skull, men vi behövde inte använda dem (det behövde vi inte när Bengan & Ulla var med heller, det vara bara som att när han såg linorna så resignerade han... drog en djup suck och knallade in i transporten... och tyckte förmodligen att vi var pest!). Sofia gick in med honom och när han försökte backa ur (för det försökte han ju såklart...) så smackade vi lite bakifrån bara och satte fast den nyinstallerade bommen - så stod han kvar! Och så upp med luckan. Inga problem alls, han var inte ens stressad (och inte vi heller - den här gången:). När vi sedan släppte ner luckan så lät vi honom gå mot bommen några gånger, så han känner att det är stopp, och det köper han hur bra som helst! Två gånger, in och ut, och lät honom stå en stund. Och bara grimma och långt grimskaft... vi tror nästan inte det är sant. Lugnt och fint, och jag blir - återigen - nästan rörd över hur bra det går:)

Och både Sofia och Edwin var märkbart lättade när det var klart för denna gång:

Idag har tjejerna tagit sig en ridtur efter skolan. Och hundarna fick följa med.

Lillasyster på Prins Edwin och Storasyster på Lille Wille. Lillasyster vägrar nämligen att rida Lille Wille, som kan vara både vrång och tjurig om han inte får som han vill...

Men han får en kram av Storasyster efter ridturen, så det har nog gått bra idag.

... eller Subaruväder - kan man också kalla det :)

Men ärligt - börjar man inte bli lite nöjd på vintern nu? Kom precis in från stallet och det är säkert en halv dec som kommit under dan och kvällen, och än ser det inte ut som om det tänker sluta snöa...

Näe, nu håller vi tummarna för att våren är på ingång snart. Även om det känns som den är väldigt avlägsen just idag...

... av framgångarna och certet i söndags. Tack snälla alla som grattat oss på bloggen eller via mail - jättekul att ni gläds med oss! Om man ska reflektera lite över tävlingen så var det naturligtvis helt suveränt av Ässi att gå alla sträckor, speciellt om det varit strul med hundar ute på spåret, och vi är ju jätteglada för det såklart. Sen tänker man ju också att om alla hundar gått rapporten som de skulle hade vi (förmodligen?) aldrig haft en chans på cert, så många duktiga hundar som ändå var med i tävlingen, men som av olika anledningar strulade till det på specialen.

Men - det är ju egentligen det här som är tjusningen med hundtävlingar, det är aldrig uppgjort på förhand och även den som är nybörjare kan ha tur ibland och knipa sig ett cert! Och i söndags var det väl vår tur :)

Och det är vi fortfarande jätteglada för!

Vilka *%&# djur! Och nu har vi dem nästan inpå husknuten... Ingen höjdare.

När vi flyttade ut på landet för drygt ettochetthalvt år sen fanns inte ett spår av vildsvin, och nu är det grisbök överallt. Och inte långt hemifrån. Plus att de jagas kring knuten. Ibland ser vi spår stora som mansfötter i snön, och man vill nog inte helst veta vad som vilar på de klövarna...

Jag har själv sluppit stå öga mot öga med en gris - tackochlov - men efter att ha läst den här artikeln i lokaltidningen känner man sig inte så kaxig. Detta hände inte speciellt långt hemifrån oss.

Ässihusse hamnade för några år sen mitt i en vildsvinsflock (kolsvart blåsig höstkväll i skogen) med vår dobermannkille, och det var inte nådigt kan jag säga. Och hunden hade inte ett dugg att sätta emot - det var för honom bara att lägga benen på ryggen och springa hem efter att ha blivit omkullsprungen av en ilsken sugga ett par gånger...

Huvaligen. Och såvitt jag vet tillför de väl inte världen nånting?

Måste bara nämna att det är idag, om nu någon mot förmodan missat det.

Den internationella kvinnodagen uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen.

Bedrövligt egentligen, att en sån här dag ska behöva finnas, men bra ändå, när det ändå ser ut som det gör i vår värld.

Tycker Pippi Långstrump passar bra en sån här dag! En förebild för alla tjejer och kvinnor över världen!

Heja Pippi och alla Pippi-tjejer och kvinnor där ute!

Himla ojande över att Ässi tagit cert. Pytt... kan väl jag också göra - om jag bara fick chansen. Men att jag varit hemma och vaktat huset och barnen, det är det minsann ingen som säger nåt om. Inte får jag en massa gott godis för det?

Min mamma lärde mig iaf att jag är bra som jag är, och inte för vad jag presterar...

Avundsjuk? Jag? Nej, varför tror ni det?