Sofia och Fia! En glad överraskning när vi kollade Tierps BK:s hemsida igår, och såg resultatet.

Inte bara klubbmästare, alltså, utan också agilitycupsvinnare i sin klass. Hipp hipp hurra!

Och jättegrattis från övriga familjen.

Ikväll blev det agilityträning på klubben med Fia och Bella-Bus. Hade gått bra, enligt Soffi, som

var mycket nöjd med båda jyckarna. Men nu är det nog vinteruppehåll även för agilityn.

Åtminstone utomhus.

Häromdan när vi kom hem från jobbet var stackars Titti sönderbiten fläckvis. Riktiga bett. Men allt var lugnt i hagen. Och vi kunde inte förstå vad som hänt. Edwin har ju beskyddat henne från Natta sen Natta kom. Det kunde väl inte vara han som bitit henne? Och enligt Monica är ju Natta världens snällaste häst, och hon har aldrig varit med om att hon varit elak mot någon tidigare. Men faktum kvarstod: Titti var biten, nästan blodig, fläckvis. Men hon tycktes ändå inte ha några hard feelings mot någon av de andra, och inte de mot henne heller.

Vi begrep ingenting.

Idag är det Natta som är fläckig av hästbett, och vi förstår egentligen ingenting nu heller? Allt är lugnt i hagen, och hästarna går och betar i olika konstellationer.

Det här får vi klura vidare på. Och ingen förstår någonting. Av oss tvåbenta iaf.

Dagen har ägnats åt att prova liten westernridning på Natta på volten. Jätteroligt, säger båda tjejerna. Och Natta ställer bussigt upp. Behöver nog inte jobba så jättehårt, om jag känner tjejerna rätt. Skritt och en del trav.

Och vilka fina westerngrejer vi fick med när vi köpte sadeln. Paddar och filtar och värsta tränsen. Och Natta blir så vacker...

Än så länge har vi inte provat de delade tyglarna, har en känsla av att det blir lite för mycket på en gång...

... för tjejerna den här veckan. Underbart - för dem! Lite avis är man allt. Nån dag kanske man kan flexa ut lite tidigare...

Ja, numera föredetta Natta-Matte. Jätteroligt. Monica och Håkan kom idag och hälsade på och pussade på Natta. Gav oss lite tips om western-utrustningen och om western-ridning som för övrigt inte liknar klassisk ridning för fem öre. Näe, sitta som en säck potatis, ut med tårna och absolut inga händer ihop . Här blir det till att tänka om, så fjärran från klassisk ridning som man kan komma. Men säkert väldigt roligt, och säkert väldigt bekvämt. Så ridning blev det idag igen för både Soffi & Clara. Alla var glada och nöjda, till och med Natta, sa Monica. Det syntes lång väg att hon såg nöjd ut. Härligt att höra.

Ni glömmer väl inte att ställa tillbaka klockan en timme i natt? Det innebär att vi får sova en timme längre - yooohooo! Vintertid är dessutom vår normala tid, så nu är ordningen återställd. För ett tag iaf.

Och i natt passar vi på att sova ut:)

... och så här vackert är det i vår hundskog:

All världens färger... Gult...

... och rött...

En helt underbar årstid!

... och resten av gänget fick vackert ligga utanför volten när tjejerna red.

Inga problem. Den som väntar på nåt gott... (promenad:)

Men önska lite bus med pinne, det kan man ju alltid... Förväntan, tror jag det heter:)

Fia höll koll...

... medan lakritstrollet Bella lekte King of the Rock:

... och tröttnade lite på att vänta...

Men sen blev det skogspromenad för alla jyckarna!!