... och jag har precis fått besked från mitt - ja, hundarnas då:) - försäkringsbolag att deras dolda-fel och vilandeförsäkringar går igång nu.

Och ja, det kanske kan behövas. För när de är vakna är de mer vilda än tama, kan jag lova. Jag har sagt det förr, och jag säger det igen: Thank God att de inte är 10 stycken...   

Numera är de - och mallemamman - förpassade till köket bakom lås och bom (läs kompostgaller:) nattetid. Detta innebär att dagen börjas med storröjning av just köket. Och mallebäbisarna - som jag egentligen inte riktigt tycker är bäbisar längre - blir sååå glada när man kommer, och vill LEKA när de har haft så tråkigt hela natten...  

Detta innebär att morgonproceduren (rastning och utfodring av hundar) har ökat från en halvtimme trekvart till MINST det dubbla. För vem kan lämna gråtande valpisar som bara vill pussas och kramas (och hänga morrandes i byxben eller tröjarmar eller rentav ett och annat gäddhäng om de bara kommer åt:) bakom stängsel och bara kallhjärtat gå ut. Inte jag i alla fall.

Och inte sover de så mycket heller, nuförtiden.   

Tänk om man hade förstått hur lugnt det egentligen var i början, när de låg som små knytten och snuttade på mallemamman...

Nu är det andra bullar minsann   . Men det är väl så det ska vara - det går nog åt rätt håll. Tänker att jag inte riktigt vet hur jag ska kunna lämna bort Dunder till världens bästa valpköpare som inte ens bor långt bort, men jag anar också att kanske, kanske, kommer jag fläckvis att tycka att det blir lite lugnare...

Men jag vet inte. Båda valpungarna är helt bedårande.

Hursomhaver är de bäst i hela världen, och alldeles, alldeles underbara.   

Men det visste ni väl redan?

... sa Mona Sahlin i sitt tal på valvakan ikväll, och det har  hon rätt i. Med SD som vågmästare i den svenska politiken känns allting mycket ovisst...

Ur led är världen. Inget parti säger sig i dagsläget vilja samarbeta med SD - men finns det några alternativ?

Hua!

... tyckte Dunder att han sovit klart. Började riva papperstidningar (som ligger i botten på sovlådan) i småspint, anföll en intet ont anande och dessutom sovande syster Blixtra med dunder (!) och brak, helt utan pardon.

Då offrade sig husse och gick upp och gick ut med de små liven, men sen blev de förpassade till dagrummet - dvs köket - resten av natten.

Och onekligen var det rätt skönt...

Inte konstigt att man går omkring och känner sig som en utschasad småbarnsmamma med valpisar som inte sover om nätterna...

... har jag gjort idag.

Har åkt omkring med röstkortet i väskan i säkert två veckor utan att komma till skott. Vad jag skulle rösta på visste jag, så det var inget problem.

Mer att få till det, antar jag.
Men nu är det gjort!

Och på söndag blir det spännande   !

... är det verkligen nu. Alldeles jättehärligt.

Idag har det varit en härlig höstdag här ute på landet,

solen kom fram på eftermiddagen, och då vässade vinden till

och den här underbara höstkänslan kom.

Kyligt, soligt och högt i tak.

Underbart!

... och NATURLIGTVIS annars också   ...

Tryggt att ha någon att sova nära...

Valpisarna käkar och växer, idag vägde Dunder 4375 gram och Blixtra 4100. De är idag avmaskade för tredje gången och nu börjar det bli riktiga laddningar med maskmedel som ska i. Blurp, säger valpisarna, men glömmer snart efter att ha blivit mutade med en klick leverpastej. Klorna klipps regelbundet med nagelsax, men nu har vi fått ta till den rejälare modellen.

Som sagt, käkar och växer...

Cool kille ligger och käkar. Helst vill han fortfarande ha mallemammans tuttar, men hon börjar säga ifrån. Ät mat ordentligt, så kan du få lite efterrätt, säger  hon. Och mallemamman blir bekymrad när valpisarna släpar fram skor från skohyllan, då kommer hon och säger till att hon behöver hjälp att fostra de små rackarna.

De sliter och river i kläder och grejer och mattor och filtar och kisspapper och ja, allt de kommer över. Även en och annan pudel eller sheltie... Och morrar och kampar som om det hängde på liv och död.

Och så blir de så glada, så glada när man inte setts på en stund. Då ska det gosas och pussas och viftas små svansar. Och så blir man alldeles varm och alldeles, alldeles lycklig över förmånen att få vara mallevalpsmatte en stund...

Blixtra funderar lite...

... och har blivit STOOORA och KAN SJÄLVA. Allting. Nästan.

Kissar och bajsar UTE - för det mesta, äter MAT och inte bara mammatuttar, mat som man inte ens behöver mosa till gröt längre   .

De tycker om att busa ute på gräsmattan, både med varann och med allt annat som rör sig. De biter - hårt - i varann (och i allting annat) tills någon skriker - då släpper de. Testar väl såklart hur hårt de kan ta i. Leker med SAKER, KAMPAR och vill inte släppa   , har lärt sig att man INTE går i andra hundars matskålar, utan sitter fint och stilla och tittar på när storhundarna äter   . Lyssnar - för det mesta - till sina namn. VILL undersöka HELA huset och tycker det mesta är jättespännande - ömsom med Blixtra i täten och ömsom med Dunder i täten. Om det är LÄSKIGT har man ju alltid varann   . Sover mindre och busar mer - KRÄVER att få gå ut först på morgonen.

Och är alldeles, alldeles underbara - fortfarande.

Nån som trodde nåt annat:)?

... och lite annat smått & gott...

Blixtra har hittat ett knaprigt höstlöv i solen...

Bus med moster Bella - som verkligen äääälskar att busa med valpisarna (än så länge:), men jag undrar om hon vet vad som väntar...

Bus med moster Fia, som är den lugnare varianten... och låter valpisarna hållas in i det längsta... snäll som vanligt medan Dunder provar sina krafter:

Ässi tycker det är skönt att få slippa valplek och bara vara sig själv för en stund...

Här mäter Dunder sina krafter med mamma Ässi... som ibland måste ta i för kung och fosterland för att få den lilla krabaten att förstå, att så här beter man sig faktiskt inte...

... medan Blixtra sover med huvudet över kanten.

Eller med brorsan i saccosäcken framför TV:n... Nära och gosigt:

Annars sover både Dunder och Blixtra gärna med magen i vädret, här Blixtra:

Här i Claras famn...

Vild men söt och go och rar, lilla Dunder.

Blixtra har gjort illa ett ben i veckan, fick en hemgjord grindanordning över sig och har haltat i tre dagar. Efter veterinärkonsultation skulle jag inte behöva vara orolig, och nu är hon bättre. Märks på humöret, om inte annat. Om brorsan Dunder haft full access att attackera utan motstånd under dessa dagar, är det slut på det nu. Nu är det Blixtra som slår omkull brorsan, kampar med överskottsskinnet och lägger sig över honom och visar tänderna så han inte kommer upp... De små änglarna:)

Och fortfarande alldeles, alldeles underbara. Nån som trodde nåt annat?

I övrigt går de ut och kissar - ja, med hjälp av matte eller annan familjemedlem - så fort de vaknat eller ätit. Så sina behov uträttar de mestadels ute. En och annan olycka händer såklart inne... Och det går ju alldeles jättebra att bära valpisar ut och in när man har bara två...

Äter gör de också, med god aptit. Lite tutt-snutt sporadiskt och nattetid. Det tar sig... Och blivande Dunder-matte, ja hon kommer hit och tittar till sin lilla goding nu och då... Jätteroligt!