... om Jonas Gardell - men skriva kan han.

Och som han skriver!

Jag har läst det mesta av honom, och blir alltid lika berörd. Känner igen mig i så mycket av hans miljöbeskrivningar - antar att vi är i samma ålder - och det rör upp minnen.

Just nu sträckläser jag Torka aldrig tårar utan handskar - och gråter floder.

För alla oförstådda barn och ungdomar, för föräldrar som gör sitt bästa men ändå bara gör fel, för omöjligheten att kunna vara sig själv många gånger...

Å  - han är fanimej rentav underbar. Vilken författare han är!

Ni som inte har läst den - eller något annat av honom - gör det!

(Jag tror också att just den här boken kommer som TV-serie med start nu på måndag... och den kommer vi inte att missa, jag lovar!)

... bjöds det ikväll, i det lilla huset på landet.

Kanelbullens dag har självklart blivit en dag att fira. Så ock idag. Så - till kvällsfikat blev det kaffe och kanelbulle. För alla inblandade.

Mums!

... åkte jag igår till Tingsrätten för att möta familjen S som tidigare i år anlitat mig i min yrkesutövning och därefter försökte smita från notan. På ett mycket fult sätt dessutom.

Men då blev jag arg - riktigt arg      - för är det något jag inte tycker om, så är det att bli lurad.

Så - jag kontaktade Mäklarsamfundet, som genast backade upp mig, och på deras inrådan inlämnades en stämning till TR. Och - igår sågs vi alltså i TR. Och utgången blev naturligtvis - och säkerligen efter inrådan från rådmannen (eller kvinnan i det här fallet) - att de vackert fick betala den förmedlingsprovision de försökte smita ifrån.

Så - summasummarum är att de sålde sin bostadsrätt till en av mig anvisad spekulant till ett pris där mäklararvodet räknats bort från utgångspriset (så köparen i det här fallet har ju gjort en bra affär   ) - men familjen S fick då till slut ändå betala arvodet.

Så skönt att se att rättsväsendet fungerar som det ska, när man behöver det.

Det här är är inte roligt alls, men för min del handlade det mer om att sätta ner foten - så här gör man inte när man har ett ingånget avtal och har läst vilka villkor som gäller - och som rådmannen också förtydligade: Skulle alla göra på det här viset var det ingen mäklare i världen som skulle få betalt.

Naturligtvis föll inte detta i god jord hos familjen S - speciellt inte hos herr S, som gjorde vad han kunde för att hota mig inom ramarna för vad som var möjligt inom tingsrättens lokaler   . 

Det var otroligt att se hur en vuxen människa kunde bära sig åt - ljuga och hitta på och anklaga och skrodera - och hota  - för att nå sina mål. Huvaligen. Då ska man också ha i åtanke att denna herr S varit en högt uppsatt chef inom kommunen  (visserligen inte alls omtyckt, men ändå?) - och av någon anledning tycker man sig då kunna förvänta sig ett något mer civiliserat beteende.

Å andra sidan borde man väl kanske ännu mer kunna förvänta sig av en dylik människa att inte alls över huvud taget försätta sig i en sådan här situtation?

Men - nu är åtminstone denna del av historien över, men om herr S menade det minsta han sa, är han inte färdig med det här på långa vägar...

Så - den som lever får se   .

Jag har i alla fall lärt mig massor i  min yrkesutövning av detta totala energislöseri som familjen S varit  upphov till - och kanske framför allt att inte alltid vara så naiv och tro gott om människor.

Det finns nämligen de människor som inte lever upp till den bilden...