... har vi huset fullt av, känns det som.

Bästa Blixtra skar upp en trampdyna i går morse på hundpromenaden, nu återstår att se om det hinner läka till rapporttävlingen nästa helg. Suck. (Inte för tävlingen, utan mera för att jag tycker lite synd om henne...)

Både hon och brorsan Dunder (och mallar över lag, skulle jag tro) är väldigt orädda om sig själva och väldigt smärttåliga. Så man ser sällan på en gång om de har gjort sig illa.

Det här märkte jag när jag kom in efter promenaden i går morse och funderade över vad allt blod kom ifrån?

Så, nu är det koppelpromenader som gäller några dagar.

Och så har vi Isa, som har gått och linkat på ett ben i taget (näe, jag menar inte att hon hoppat på ETT ben i taget, utan hon har varit lite småhalt på ett ben i taget vilket vi själva diagnostiserat som växtvärk) men i sen i söndags nu är hon riktigt illa ute i höger bakben, och jag misstänker att det kan vara en rejäl sträckning. Så även här är det nu koppelpromenader som gäller.

Och jag säger bara: gissa, gissa hur kul det är att gå kissvängar i koppel med två så pass aktiva hundar...

Inte alls, kan jag säga...