... till lägreklasstävlingar har vi gjort nu. Två i spår och två i rapport, som vi hoppas hinna genomföra innan nästa löp.

Detta innebär att Blixtra legat i kundkorgen fyra gånger under förra veckan.

Kan bara meddela, att det har vi inte märkt något av. Hon har varit värre än någonsin, s a s, bland annat har hon återupptäckt skohyllan i hallen. Som hon glömde för en stund. Och så har hon kommit på att vänsterskor, det är nog det bästa som finns.

Så... hur jag än försöker lägga henne  kundkorgen, hittar hon på nåt bus. Å andra sidan har hon blivit lite försummad denna vecka också, jobbet har tagit mycket. Så lite förklarligt är det nog.

Tur hon har sina goda sidor också... Bästa B.

... av att vara ledig en hel lördag och hundträna... är att man får jobba hela söndagen för att komma ikapp...

Tur man tycker om sitt jobb, - även om hundträning såklart är roligare - eftersom det idag blev ett 10-18 pass...

Men det var det värt   ...

... hos Emma och Peteri, hade vi igår.

Vi möttes halv 11, och Jill & Johan och Eva & Tomas var också där. Med hundar, såklart.

Vi började dagen med att köra rapport med Dia, Bella, Dunder och så Blixtra. 400 m + 400 m + 150 - 200 m.

Alla hundar skötte sig i stort mycket bra, Bella var lite uppfylld av sin skendräktighet så hon slapp springa sista skicket. De andra hundarna sprang alla skick, och ligger hyfsat jämnt i tid, även om Dunder alltid ligger i topp tidsmässigt.

Det har han efter sin mor, skulle jag vilja säga    .

Några av oss har ju lite problem med ljud... hrm... fläckvis. Även om igår inte var en dag av värsta sorten, åtminstone inte på A-stationen, så visst hör vi lite pip ifrån henne ibland - Blixtra alltså. Sen tror jag också, att allt är helsikes relativt, och eftersom vi är vana med Älskade Ässi som verkligen inte sa ett enda ljud på stationen, så blir man också mindre tolerant med nästa hund. Om ni förstår.

Så, i stort, tror jag kanske egentligen inte att det här med ljudet är så illa som vi kanske tycker - eller vad säger du Peteri? Däremot är det något att jobba på - hela tiden!

Igår försökte jag mig på knepet att ta med ett märgben ut till A-stationen för att se om det kunde avleda Bästa B:s förväntningspip, men icke så. Benet bäddade hon så fint in i sin liggfäll - till ett litet paket - och sen la hon sig i snön bredvid, och väntade på sin tur att få springa...

Ånej, är det jobb så är det. Sa Bästa B och låg sedan hela kvällen hemma och knaprade märgben...

På det körde vi uppletande och då var även ungspolingarna Ruben och Elvis med och visade hur ett uppletande ska gå till. Jätteduktiga.

Jag körde en budföring med Blixtra med Emma som mottagare, och det gick bra. Över förväntan. Jag hoppas det fortsätter så här tills det är dags för lägreklasstävlingarna. Sen körde Emma Dia med mig som mottagare, och hon gick ju som blixten (ja, blixten, inte Blixten:) det lilla lurviga lakritstrollet.

Snöstorm hela dagen - flingor som lappvantar, bitvis - gjorde att vi hoppade lydnaden och åkte hem till E&P:s underbart fina hus och åt en härlig 3-rättersmiddag i värmen, innan vi styrde kosan tillbaka mot Tierp igen.

Tack vänner, för en härlig dag med rolig träning och roligt sällskap. Vi ses om en månad igen - om inte förr!

(Och nej, Bästa B var inte det minsta trött när vi kom hem. Fullt ös medvetslös. Och så märgbenet då, såklart... medan vi andra halvsov och tittade på Melodifestivalen och eländet Ranelid...)