... är de - familjens hundar.

Bästa Blixtra - mammas malla...

Fia fläder - Sofias sheltie...

Bella Bus - Claras mellanpudel - i sina bästa år...

Nytillskottet Yksi - husses mallavalpa...

Och sist - men INTE minst eller mesigast - bordercollien Isa, Sofias nytillskott...

Söt som en ängel - men satan i gatan vad skenet kan bedra. Hon kan vara den tuffaste av alla våra hundar...

Och vem hade trott det...

Familys dearest är de iaf - hela bunten - oavsett ålder, hårlag och temperament. Vi vill inte vara utan någon enda av dem - även om livet just nu innebär en hel del pusslande för att få ihop det med jobb, skola och valpisar...

Men såklart är det ändå alldeles, alldeles underbart...   

... hamnade vi idag, Bästa B och jag, när vi var i Östhammar och tävlade lydnadsklass III. Igen.

Även idag gång fick vi åka hem utan ett första pris. Så surt. Även om vi slipar vårt personbästa varje gång - det går ju framåt såklart - men alldeles på tok för sakta...

Idag var det metallen som hon nollade. Hade flera lite halvtaskiga betyg - men bedömningen var en av de hårdaste av de gånger jag tävlat lkl III. Vet inte om det berodde på att samma domare dömt eliten precis innan   . Men nej, ska jag vara ärlig finns det nog en del att fila på innan förstapriset sitter. För det kommer det att göra. I sinom tid. Däremot är hon glad, samarbetsvillig och jag hade även idag en hyfsat bra känsla. Många kommer fram och säger att hon ser så himla trevlig ut, och det gläder, såklart.

Så - att vi stod överst på prispallen idag, betyder bara att vi var minst sämst   ...

Men nu lägger vi lydnaden på hyllan en stund (har vi hört den förut?), går tillbaka i träningen för att sedan fokusera på brukset, som kommer nu under hösten.

Men det är klart att det skulle ha suttit jäkligt bra med ett första pris i 3:an innan årets slut...

Tror också - om jag ska analysera lite - att valpisarna hemma har del i det här. Helt plötsligt är det inte BARA jag som är rolig längre... jag har fått konkurrens. Även om träning är det bästa  som Bästa B vet, så är hon numera lite kluven i sitt sinnelag. Så visst har jag lite att jobba  med...

Finaste Blixtra - och min allra bästa vän ...

Överst på prispallen hamnade också Sofia och Fia idag - i lydnadsklass 1. Så bra jobbat! 178 p - och det var inte illa pinkat av vår lilla bekväma sheltie. Sofia har gjort ett jättejobb - själv hade jag givit upp för länge sen, jag lovar - med denna hund. Som måste motiveras över allt i världen. Men idag grejade dem det - och det såg för himla bra ut. Inte ett moment med lägre betyg än 8 - och jag var en stolt mamma vill jag lova   !

Så - det var en mycket glad Fia-matte som åkte hem idag, vill jag lova.

Och det var de verkligen värda. Urduktiga!

Och stort grattis   !