Och så en bild på dagens duktigaste förare... ej att förglömma! Här diskuterandes träningsupplägg - får vi väl hoppas ;-)

Här några bilder på dagens duktigaste jyckar!

Idag har vi varit på Storskogen och tränat rapport och uppletande med Eva & Tomas, Lena & Jimmy. Maria med barn & hundar & Nina (?) var också med men körde inte rapport då Marias mottagare på Trixa inte kunde vara med.

Vi körde alla hundarna fyra sträckor, och det funkade bra i det stora hela, det var nån hund som tagit nån extra lov och kom in lite fel på C-stationen, i övrigt gick alla som klockor (peppar, peppar ;-). För Ässis del innebar strulet på 3:e sträckan på tävlingen att jag (som var kvar på A) peppade henne extra mycket med kamp och bus innan hon gick iväg med Johnny till B, och det här gav utdelning! Inte ett strul från C till A, ingen tvekan utan det bar av med full rulle tillbaka till mig. Jätteroligt. Däremot var hon också idag riktigt trött efter 3:e sträckan men jag tror terrängen - mossmark och mossbevuxna klipphällar - var rätt tungsprungen och hal även här, det har regnat och snögloppat hela veckan - ett bedrövligt tråkigt väder, för övrigt.  Alla hundarna, Ässi, Lia och Banjo, låg tidsmässigt mycket jämnt, och jag tror alla var nöjda med sina hundar - vi ska ju tävla allihopa om några veckor igen så det var skönt att det gick bra för alla!

Efter rapporten (som ju tar sin rundliga tid, även om vi idag var bara tre ekipage) så gick vi tillbaka till jaktkojan och grillade korv allihopa och pratade. Härligt!

Sen vallades uppletanderuta och så körde vi uppletande, först ut var Banjo

som jobbade in sina föremål jämnt och fint, även om Lena sa att han brukar ha mera fart i vanliga fall. Alla hundar (kanske inte Lia?) gick i nog i ett lugnare tempo än de brukar, så åtminstone Banjo och Ässi var nog lite tagna av rapporten. Ässi var nog lite trött, för jag tyckte nog att hon såsade mer i rutan än vad hon brukar. Inför sista skicket fick jag springa längst ut i rutan och tillbaka, för att peppa henne lite, och då blev det ett helt annat tempo. Eva körde med Sickan också (vilken stilig kille!), då var jag vid bilen och hämtade Ässi så jag såg inte så mycket av det, men hon sa också att han brukar ösa på mera i vanliga fall, så det kanske var en jobbig ruta också (skog med mycket sly, sten och krångligheter). Lia gick ju som ett skållat troll jämfört med de andra hundarna, jag har inte sett henne på uppletande tidigare, men hon är ju så nätt och lätt den hunden, det är en fröjd att se henne jobba, vare sig det är rapport, lydnad eller uppletande.

Hursomhaver, efter en heldag i skogen är vi nöjda med våra jyckar och lagom härligt mosiga. Eva sa att man nog kunde bli frisklufts-förgiftad, så det kanske är så det är ;-)?

Ikväll väntar Melodifestival-finalen - för den som orkar hålla sig vaken, vill säga...

Här kommer några foton på Ässi från uppletandet idag som Eva skickade över, det kommer flera kort när jag tankat  ur kameran!

Hurra!!

Idag har Sennivikens Älska blivit uppflyttad från Högre klass till Elitklass Rapport på 532,75 p på Uppsala BK!

Hurra, hurra, hurra!

Hon är helt fantastisk vår pärla, hon ger oss allt hon bara kan och lite till!

Vi steg upp tidigt denna söndag på landet i hällregn, packade våra ryggsäckar och åkte till Uppsala BK för att tävla rapport. I lervälling och spöregn var vi fem tappra ekipage (det var flera som hoppat av i sista stund) som bestämt oss för att tävla. Ässi uppförde sig strålande - på min station - och alldeles exemplariskt, vilket resulterade i att vi fick en 10:a på A-stationen. Inget pip och inget gnäll och en jättefin framföring. (Nu kanske det säger mer om husse än om mig - att hon har mera drag att springa till honom och därför inte strular hos mig...;-) Hos Johnny hade det strulat lite, de fick ihop 9 p. På tredje sträckan (som sägs vara den kritiska?!) sprang hon ut 25 meter och stannade. Efter 58 sekunder och DK från Johnny bestämde hon sig ändock för att ge sig i väg mot matte (puh - man har som max EN minut på sig...), och kom hela vägen ända fram.  Vi var ändå jättenöjda, banan var svårsprungen, hal och lerig, och hon var rejält trött när hon kom in efter tredje sträckan. Men sen var det tjänstetecken av, pussar och kramar och massor med godis och kamp och en stunds vila, tills elitekpiaget kört sin sträcka klar. Av fem hundar gick tre vidare till lydnaden, som Johnny körde med henne.

Platsliggning först, fem minuter med skott och dolda förare, och en kärlekskrank schäferhanne som försökte krypa inpå och gosa lite... men hon bevärdigade honom inte med en blick - tack och lov! - utan låg snällt med storlurarna i topp. Men det är alltid en rysare, speciellt när någon jycke börjar röra på sig...

Därefter uppletande och här märktes det att hon var lite tagen efter rapporten, man såg en tendens till fläckvis tveksamhet, men när hon väl kom ut i rutan så jobbade hon bra och plockade in sina fyra föremål med god marginal.

Så var det sen dags för lydnadsprogrammet, vilket gick över förväntan med tanke på att det var första tävlingen i Hkl och många nya moment - inkallning med ställande, framåtsändande i grupp, kryp, skall och tungapportering. Hon gjorde allting efter absolut bästa dagsform och låg betygsmässigt mellan 7 och 9,5 p, vilket är riktigt, riktigt bra för den sparsamma träning hon ändå fått. Vi är så himla nöjda och glada, det är inte sant vad hon är duktig! Och vilken motor - att kunna mobilisera krafter efter den rapportsträckan hon sprang idag , men det är inga problem. Hon vässar tänderna en stund bara, så är hon på banan igen.

Suverän är hon, våran Älska!

Nu har det blivit några dagar utan bloggande, trots att datan är åter och går som tåget. Har haft heldagarsföreläsningar i Etik under veckan som varit vilket resulterat i att jag varit så trött i huvudet när jag kommit hem. Etik - vilket spännande begrepp! Vi tror vi är så på de klara med vilka värderingar vi har och vad vi tycker - men börjar man gräva lite djupare är det inte alltid säkert att vi ändå skulle handla som vi tror... Intressant, och mycket spännande diskussioner. Samt en fantastiskt klok lärare, som låter oss jobba inifrån, uppmanar oss att tänka efter vad VI själva tycker, tror och kan. Och var vi står. Tänkvärt, och många kullerbyttor blir det. Och slutar inte alltid som man tror. Men nyttigt är det.

Sen undrar jag om det inte var enklare förr - när man var 20 år och det bara fanns svart eller vitt och inga nyanser av brunt? När allt bara var antingen eller och aldrig nåt mittemellan? Tänk att allting tycks bli mer och mer komplicerat ju äldre man blir... Eller också handlar det om att man lär sig tänka i andra banor, inte bara utifrån sig själv, utan kanske lär sig möjligheten att titta från andra håll - och det måste väl ändå vara en form av utveckling? Eller? Spännande är det iaf.

Här kommer några vinterbilder från landet idag...

Hundarna får glädjefnatt och Edwin får vinterrock! Själv längtar jag efter våren...

Ja, så kom då äntligen (?) vintern... En halv decimter snö har kommit under natten och idag singlar flingor stora som lappvantar. Idag åkte hästarnas vinterrockar fram igen. Vet inte om man ska skratta eller gråta... Jag som börjat klippa ner mina pelargoner och hänga ute tvätt... Det var den våren det, för en stund iaf.

Dessutom är datorhaveriet ett faktum. Ska lämna in hårddisken idag för bedömning, den har packat ihop ordentligt nu.

Kanske återkommer under dan med en vacker vinterbild;-)

Här har varit lite eländigt en stund... Först fick hundarna - båda två, samtidigt! - ett kräk och bajsanfall i förra veckan, nattetid såklart. Kan ha berott på att vi maskat av dem under tre dagar i rad, men jag har aldrig varit med om en sån reaktion nånsin... Det tog väl typ en hel dag att sanera allt detta - trägolv utan lack (!!), lurviga herdemattor, hundbäddar och filtar och barnens sängkläder (hundarna tycker det är jättemysigt att sova i sängen, och det blev tydligen för jobbigt att gå ner för att kräkas ,-( så det gjorde de på plats, så att säga...). Huva. Blev på lite dåligt humör... typ.

Sen salstenta i Säljteknik på fredagen, satt i nästan 4 timmar och skrev 15 fulla A4-sidor och kan ändå inte säga om jag klarade det eller inte...

Sen ingen hundträning på hela helgen, vi har haft renoveringshjälp av Håkan, Johnnys brorsa, och de har lagt golv i hall & kök och det blir jättefräscht! Eklaminat, vilken skillnade mot de plastmattor med fejkade marmorskivor som fanns där förut! Här har varit totalt kaos, grejer överallt,  tjejerna har haft kompisar hemma och vi har haft ungar sittandes både tokigt och slugt när vi ska äta för det har varit prylar överallt.... Men finns det hjärterum så finns det stjärterum sägs det, så det har gått bra.

Och nu, som grädde på moset, eller vad man ska säga har vi ett datorhaveri inom nära förestående. Rätt som det är bara slocknar datan, och först funkade det finfint med att köra systemåterställning - en gång, men inte mer. Nu hinner man knäppa på och inom max kanske 3-5 minuter så släcks allting ner. Måste nog ringa nån datafirma imorgon och få hårddisken genomgången... Berätta gärna för mig den som kan hur man klarar sig utan dator? Det kommer att bli en abstinens, känns det som redan nu...

Sätter in en bild på en trött Fia, efter en hel natts kräksjuka... Så här gott sover man då!