Ässi inledde så det nya året med att börja löpa, exakt den 1 januari. Så nu vet vi vad vi har framför oss under några veckor. Hon har varit lite låg de här första dagarna - inne, men ute är det lika full fart som vanligt.

Och så Edwin, vår Strul-Grålle... hans ben är mycket bättre men då kommer nästa krux. Han ska ha Metacam (antiinflammatoriskt) oralt i 4 dagar - och detta innebär en maktkamp som heter duga. Den hästen har för mycket huvud för sitt eget bästa, brukar jag säga, och det gäller också här.

I klartext innebär detta att han vägrar få nånting inputtat i sin mun som han inte själv väljer, och det yttrar sig då genom att han står mera på bakbenen än på alla andra ben. Men jag kan vara jävelusiskt envis också, och faktiskt, idag på tredje dagen resignerade han snällt (efter en halvtimme :) och lät mig ge honom den sista halvan av sprutan i munnen på honom... men det bar honom emot, jag lovar. Men jag tror han inser att den här vidriga människan inte kommer att ge sig :)

Konstigt är det med de här djuren som ger en huvudbry och som betraktas som jobbiga och besvärliga och knepiga att hantera - det är ändå de som kommer ens hjärta närmast och det är också dem man minns länge, länge efter att man skiljts åt...

Ja, då har det blivit nytt år. Med allt vad det innebär. Spännande, tycker jag, att se vad som kommer att hända under det kommande året. Med allting - barnen, hundarna, hästarna och oss själva...

Nyårsafton tillbringade vi med goda vänner här hemma - det har  hunnit bli en tradition vid det här laget - och med god mat och skålande i skumpa, både före och efter 12. Härligt gott!

Och så sovmorgon dan efter, såklart, som sig bör... även om det var ett lugnt nyårsfirande....