... är ett underskattat fenomen har jag upptäckt. Jag har aldrig varit någon vän av vila - helst ska allt gå i 140 hela tiden - men nu när jag försöker återhämta mig efter ledinflammationen och sviterna efter mycoplasmainfektionen har jag verkligen lärt mig uppskatta vila. Då och då.

Som balsam för kropp och själ, under en tjock filt och med en varm och mjuk jycke på varsin sida som också snusar. Underbart.