... fick stå över kvällens Uffe-träning på TIRK. Ruggigt besviken var jag. Och Sofia. Edwin vet jag inte   ...

Han haltar inte i skritt, men markerar något i trav. Aningens svälld på insidan av höger fram. Så det är liniment, linda, mulpussar och morötter som gäller idag också. Och så vila, såklart.

Ponnypojken våran...

... har jag haft idag. Bästaste vännen Katta har varit här, och vi har pratat och skrattat hela dan. Nästan. Jättejätteroligt.

Katta och jag har gått tillsammans i skolan sen första klass, 1970, igenom hela grundskolan och hela gymnasiet. Några år efter det skildes våra vägar, Katta var många portioner äventyrligare än jag och mönstrade på en lyx-passagerarbåt och jobbade och åkte jorden runt, medan jag skaffade min häst och min första hund   .

Vi levde våra liv på varsitt håll en stund, om än med sporadisk kontakt, skaffade barn och familj, men sedan korsades våra vägar igen och vi återupptog kontakten och det med besked.  Vi läste bland annat Vuxenpsykologi på Högskolan tillsammans parallellt med våra jobb, och sedan många år tillbaka åker vi på husmorssemester med barn och hundar (sol, bad, massor av skratt & vin) varje år. Sedan många år tillbaka hörs vi också dagligen, antingen via telefon, mess eller mail, och bollar allt från vardagstrivialiteter till världsproblem tillsammans.

Det är helt ovärderligt att ha en sån här vän, någon som alltid vill en väl, och som man kan bolla precis allt med.

Kram och tack för att du finns   !