... hos sväris har det varit idag. Efter rapportträningen.

Underbart att få sätta sig vid dukat bord och bara njuta av god mat. En liten föraning om julen, dessutom.

Tack snälla!

Nu ska jag försöka rulla    ut i köket och göra lite ischoklad, och kanske lite knäck ...

Äntligen!

Idag har vi varit till skogs och tränat rapport tillsammans med Eva, Tomas och Lia & Maria, Ankie och Trixa. Hur kul som helst. Och det känns som om det var 100 år sedan sist...

Johnny plockade fram rapport-ryggorna i en paus i långfilmen igårkväll, och sedan dess har Ässi nästan inte lämnat dem ur sikte. Hon trodde nog inte sina ögon... Så gissa vem som var tänd - nästan övertänd - idag... Hon som sällan eller aldrig ger ett ljud ifrån sig, pep rejält vid uppbindningsplatsen idag. Fick ryta i ordentligt för att hon skulle tystna    . Och trots att vi inte tränat framföringar (eller nåt annat heller för den delen under den här tiden som varit ) så får jag nog säga att det känns som att framföringarna nästan sitter som en smäck fortfarande... Fokuserad som 17, otroligt bra jobbat tycker jag. Lia & Trixa gick som tusan, alla hundarna ville hur mycket som helst.

Speciellt roligt var det ju för oss med Ässi såklart, att se att hon trots dryga två månaders vila och motivationstorka direkt är med och vet vad det handlar om!

Det här gör vi snart om igen!

Helt ok att Erik Grönwall vann årets Idol, ikväll var han bättre än Calle. Kan ha berott på låtvalet. Och när Mariette ändå inte var kvar...

... på har vi varit på idag med jobbet. Underbart gott, när man äter det för första gången. Detta julbord avnjöts på Furuviks Brygga, en för mig helt ny krog. Underbart läge strax söder om Furuvik, alldeles vid havet.

Så nu är man mätt och belåten, laddad för en hundpromenad och Idol-finalen.

Om man håller sig vaken...

... alias Bella-Bus har i dagarna fyllt 9 månader. 

Detta innebär att hon har löpt klart för första gången, blivit en pudelflicka (åtminstone fläckvis) och inte det svarta lakritstrollsmonster hon var när hon kom    . Det innebär också att hon har kommit i värsta spökåldern och att världen kryllar av otäcka saker, monster och spöken. Mindre roligt är det att gå med henne i kolsvarta mörkret här ute på landet, och hon sätter igång med sina frispel - på det hon tror är något livsfarligt. Det är inte bara en gång man hoppat till själv, kan jag säga, efter att ha tyckt sig se konstiga skuggor i pannlampans sken.

Sen har hon dessutom inte alls växt ur kattluckan heller, utan kommer och går som det behagar henne. Rör sig lite som en katt också, kan man tycka ibland.

Sover gärna på kudden - om hon får.

Men alldeles, alldeles underbar. Så rar och förståndig - trots att hon är en pudelflicka, säger jag eftersom jag har haft ohyggligt förutfattade meningar om pudlar tidigare. Som vem som helst, säkert.  En sån enkel hund. Och liten. Och jättestor på en och samma gång. Och som sagt, alldeles alldeles underbar.

... eller den som väntar på något gott, får jag säga idag.   

För ÄNTLIGEN kom brevet från SKK! Med glada nyheter:

Ässis avstängning UPPHÖR MED OMEDELBAR VERKAN!

Bättre julklapp hade vi inte kunnat få och gladare hade vi knappast kunnat bli.  Tack tomten   . Eller vem det nu var.

Nu gäller det bara att försöka komma igång igen, efter den här tiden.

Äntligen, tycker Ässi, som onekligen haft det rätt tråkigt när både husses och mattes motivation legat under nollstrecket.

När kan vi börja?

... känns det som vi gör nu. På besked från SKK. Inte ett ljud så här långt, så vi får väl vackert vänta en stund till. Suck. Och oron finns kvar, såklart. Tills motsatsen är bevisad.

Tur iaf att Ässi är cool, och inte bekymrar sig just över nånting mer än när nästa promenad ska bli:)

Jo, det är sant! Ikväll har Johnny ridit ut på Natta med Sofia och Edwin. Och Ässi, såklart. I kolsvarta mörkret. Hade gått jättebra, och naturligtvis ett ypperligt sätt att motionera en älskad Mallefröken på. Misstänker att det inte lär vara sista gången. Fast det är klart, beror kanske lite på hur grym träningsvärken blir i morgon:)