... är hemma igen. Och lilla fina Babs är hemma hos sig.

Borta bra, men hemma bäst, kan man tro?

Återseendet var kärt, kan jag lova, mellan Titti och Edwin även om Titti och Babs också kom mycket  bra överens...

  

Lugnet i hästhagen...

... lyssnar valpisungarna efter ljud och rör sig mot det. (Det första jag gör när jag vaknar är att jag sticker ner huvudet i valplådan och säger Gomorron gullungar! och idag fick jag respons! Både Blixtra och Dunder vände huvudet mot mig och började kravla sig framåt!) Dessutom har de börjat använt bakbenen - Blixtra fördriver sin tid med att GÅ runt i valplådan - om än på mycket vingliga ben - och Dunder är strax efter, även om han är ännu vingligare. Hittills  upplever jag att han ligger ca ett dygn efter sin syster, med att öppna ögon osv. Sen har jag sett dem SITTA i valplådan nu på morgonen också - jisses vad det går undan! Och fortfarande alldeles, alldeles underbara   !

Här kommer bilder på Åskkullen:), 13 dygn gamla (eller unga).

Innan vi bestämde oss för namnen Blixtra och Dunder, funderade vi på ett Disney-tema och namn efter det. Och faktiskt, båda två älskar att ligga på rygg med den stora magen i vädret, och sova. Och klia sig lite med baktassen på magen, då och då. Baloo hade såklart varit ett givet namn...   :

Här Blixtra innan veterinärbesöket i morse:

  

Så var det dags att åka i den blåa lådan till det dagliga veterinärbesöket, också Blixtra (som verkligen tycker om att åka bil!):

  

Under tiden sover lilla Dunder sött i valplådan:

  

Igår - på den 12:e dagen - började Blixtra öppna ögonen. Det här är KÄRLEK!

   

Och idag slog Dunder upp sina blå:

  

   

Sen hur mycket de egentligen SER så här i början är väl en annan femma...

Men de är alldeles, alldeles underbara. Har ni hört den förut   ?

Blixtra igen:

    

Och Dunder:

  

Go'ungar!

... börjar även Dunder-pojken öppna ögonen   !

(Och ja- bilder kommer så snart jag tankat ur kameran!)

Nu är valpisarna dessutom avmaskade för första gången, ansökan om registrering är skickad till SKK (efter att hanhunds-hussen skrivit under:) och klorna är klippta för andra gången sedan de föddes (tack Helena!).

Och vi fortsätter att åka till distriktsveterinärstationen i Tierp för att Blixtra ska få sina penicillinsprutor för lilla tån.

Och idag är det också dags att ta stygnen från Ässis snitt på magen.

Här händer det grejer hela tiden   !

... börjar lilla Blixtra öppna ögonen.

Om jag varit kär i de här små valpknyttena tidigare är frågan bara hur det här ska sluta nu? När vi dessutom kommer att kunna se varann i ögonen...

   ... har vi sett ikväll. Fick höra på alla möjliga omvägar att den gick på 4:an i lördags, och skulle vara så himla bra. Fick bums bråttom att kolla om jag hittade den, och 49 spänn på Ginza var ju inte så mycket att orda om. Och idag kom den alltså i brevlådan, och då blev det filmkväll.

En jättebra film - som verkligen berör. Se den! (Finns att låna hos mig om nån är intresserad:)

... åker jag och lilla Blixtra.

Sent i söndags kväll upptäckte vi att hennes yttertå på ena framtassen var lite svullen. Såg inte så farligt ut, men ändå, skillnad mot de andra.

Och på måndagen var det värre. Men hon for fram som vanligt i valplådan och verkade inte deppig för det på något vis. Kollade på måndag em, och det var oförändrat, sen åkte jag och jobbade (visningar), och när jag kommer hem är tåsingen uppsvälld till oigenkännlighet. Och jag blev döorolig såklart.

Ringer distriktsveterinären som i vanlig ordning inte vill titta (ja, det har hänt förut    - flera gånger, dessutom!) utan tycker att vi ska åka direkt till Ultuna. Ringer Ultuna, som återigen berättar att det kostar minst 3000 spänn att bara komma innanför dörrarna till Ultuna när det är jourtid - och dessutom, är min lilla valp försäkrad?

Irriterad, förbannad och framförallt döorolig, tvingar jag mig på distriksveterinären, som lovar ringa mig när hon inkommer till Tierp (nån gång mitt i natten, efter alla sina hembesök). Jag tackar å det vördsammaste och lägger mig och försöker sova nån timme. Halv 1 ringer veterinären och är på ingående. Tar med mig snälla Soffi och åker till stationen. Ser ut som ett ytte-pytte sår på ena tån som inflammerat hela tån. Försöker sticka hål på svullnaden och det kommer liiite blod bara. Lilla Blixtra är otroligt duktig (eller har de inte smärtförnimmelser när de är bara en vecka gamla?) för hon blir mest bara ilsken när man tjyvhåller henne, inte annars...

Penicillinspruta i nacken och lokalt på tån. Kände mig lugnare och åkte hem och försökte sova. En stund.

Sen har vi varit ner idag och fått ytterligare en penicillinspruta i nacken, och i morgon bitti kvart i 9 är det dags igen. Så - snart 1, 1,5 vecka gammal och redan så veterinärvan... Tån ser något bättre ut, är inte fullt lika svälld, och framförallt är den mjukare och inte så stenhård som den var igår.

Håller tummarna för att det går åt rätt håll.

  

Som sagt - alldeles, alldeles underbart med dessa små gryn - men tusan vad man fäster sig vid dem, och vilken himla oro det också blir förknippat med, när det händer något.

Så - vi kör penicillin hos veterinären en stund till, och hoppas att vi fått vår beskärda del (och mer därtill) sen...

Konstaterar att mallebäbisarna är inne på sitt 6:e dygn, och har med god marginal dubblat sin födelsevikt. Jisses. Å andra sidan orkar de inte göra annat än äta i den  här värmen, äta och sova. Men det är väl så valpar gör, när de inte blir tvångspussade på av en valpsjuk malle-matte   ...

  

Blixtra, (till vänster) här 6 dygn gammal, födelsevikt: 328 gram, väger idag 804 gram.

Dunder, (till höger) också 6 dygn gammal, födelsevikt: 290 gram, väger idag 650 gram.

Vad ska det bli av de små liven?

  

Stora starka mallisar - såklart!

Antingen sover de i varsin ända av valplådan - eller på varann - eller också äter de...

  

Underbart är det, riktigt underbart. Knappt man kan slita sig...

Här sover mallemamman och barnen en stund...