... har flyttat hem till oss idag. Äntligen. Som vi har väntat. Och längtat.

(Ja, vi tvåbenta, såklart... De andra är väl inte fullt lika överlyckliga:)

Vi hämtade henne i Åkersberga på förmiddagen idag...

... hos Camilla Berg och Ullhedens kennel.

Å vilken gobit. När vi kom dit möttes vi av ett gäng glada och goa valpar. Viftande svansar och slickande tungor. Alldeles, alldeles underbara.

När all pappersexercis var avklarad åkte vi raskt hemåt.

Och väl hemma fick hon då träffa Blixten, Fia och Bella. Yksi blev överlycklig när hon fick träffa Blixten, och trodde säkert att det var hennes (plast)mamma. Blixten tyckte hon var apäcklig när hon började leta tuttar. Hon var äcklig redan innan, men där tog hon liksom priset. Men eftersom Blixten nu är så snäll som hon är, gick hon mest bara undan. Fräste någon gång. Men det skrämde inte Yksi, som gjorde sig så go och glad hon bara kunde för att vinna Blixtens gunst...

Här har hon lyckats krångla sig in och krama åtminstone nåt bakben när hon ska sova. Blixten är måttligt road men låter henne hållas. Och är jättesnäll mot henne, trots att hon har en stor portion integritet.

Fia och Bella är glada och snälla och fostrar när det behövs, men av dem är inte Yksi lika impad, som av Blixtra. Helst vill hon hänga med Blixtra hela tiden.

Och så här trööööttt blir man av miljöombyte...

Och vi, ja vad säger vi?

Vi har fått hem en underbar liten valp - trygg och orädd, nyfiken och mycket glad och mycket social. Lekfull och hungrig (!) och otroligt socialt kompetent. Vi är så glada och tacksamma för detta lilla underverk, varje dag blir som ett äventyr nu och man kan nästan inte titta sig mätt på henne. Varken  när hon sover eller när hon är vaken. En riktig liten underbaring, alltså, Ullhedens Yksi...

(Mera bilder kommer såklart när vi laddat ur alla kameror... ha lite tålamod bara...)

... är över för denna gång. Och detta år.

Firades även i år med samma goda vänner som alltid. Grejen är bara att en del av barnen hunnit en bra bit in i tonåren, så tre av dem valde att fira på annat håll i år... Vilket innebar att vi inte behövde duka långbord, för vi blev bara 6 personer totalt...

Lite tråkigt och trist, såklart, men tiden har sin gång och vi är glada att de velat vara med så länge som de varit.

Tur med vädret hade vi på midsommarafton, härliga 20 sommargrader och sol, vilket innebar att de som ville kunde bada i poolens modiga 18 gradiga vatten, och vi andra sitta i solen och sippa på lite rosé (som självklart gör sig bäst en härlig sommardag).

Sen blev det gubbröra, sill och färskpotatis och på det grillat. Och jordgubbar, såklart. Härligt gott - in på halva natten.

Tack goa vänner för en härlig kväll (och halva dagen efter) - vi ses igen i sommar och då förhoppningsvis med alla tonårsbarnen...

På midsommardagen blev det lite midsommarmat igen, denna gång med mormor och morfar i familjen - lite sill, lite färskpotatis och denna gång grillad lättgravad lax. Härligt gott.

Så - nu är midsommaren över för i år, och mörkare tider stundar. Snart.