Idag kom vintern till landet. Inte bara snöblandat regn, utan ett tunt vitt täcke - om än blött;-) - har lagt sig överallt.

Gick ut i skogen en sväng, hundar med täcken på och jag med tjock dunjacka & huvan uppe. Snö & blåst. Lite härligt ändå, när man slipper frysa.

Vackrast i världen med snö på näsan:

Stora Förväntan - kan vi leka nu?

OK då, nåt kan vi väl hitta på.

I väntan på uppletande. Kan man ligga på tå?

Och så den avslutande hundjakten.

I Ässis värld får ingen springa fortare än henne. Så är det bara. Punkt & basta. Och ve den som försöker...

... och det gör alltid Fia, som aldrig ger sig, hur många gånger hon än får rulla runt på ryggen. Ibland tycker jag att hon - Fia alltså  - är som den här Pronaxen-terriern i reklamen, och då är hon ändå en sheltie?

Hon har inte en chans mot Ässi på raksträcka, men hon är en baddare på att finta... Och lurad, det vill fröken Storlur INTE bli...

Sen behövs en vätskepaus - det är jobbigt att springa över stora ytor...

Och så Fias alter ego, om nu någon händelsevis skulle ha missat den här reklamen:

... by Lillasyster med mammas mobiltelefon:

Självporträtt:

Och Fia:

Annorlunda & lite småhäftigt...

Hund & hästpromenad en disig novembereftermiddag.

Sofia & Prins Edwin framifrån...

... och ur ett rumpperspektiv:

Tänk att såna här dagar har sin charm ändå, trots att allt bara är grått, grått, grått... Eller också intalar man sig det bara för att man är tvungen att gå ut oavsett vilket väder det är?

Så är det att vara hundägare.

Igårkväll var vi ute med Johnnys förra arbetstgivare, Tommy & A-L och åt en bit mat. Började med ett glas vin och varsin öl (och kanske nån whiskey?) på The Pipes of Scotland, jättetrevligt ställe som jag gärna rekommenderar:

Sen tog vi en promenad på stan och landade på Villa Romana på Gamla Torget:

En italiensk restaurang med fantastiskt god mat, som jag också gärna rekommenderar. Det enda som var tråkigt var att kyparen försökte lura på oss vin i 800-kronors klassen på ett mycket oseriöst sätt. Det förtog en del av det annars suveräna intrycket vi fick av detta ställe. Genom att låta sin personal agera på det här viset binder man bara ris åt sin egen rygg, det var åtminstone vi helt överens om. Vi såg också att han bar sig likadant åt mot övriga gäster, ett mycket trist & oseriöst beteende.

Men maten var suveränt god!

Efter en promenad på stan landade vi återigen på The Pipes of Scotland för en kaffedrink och nån whiskey innan tåget gick hem till landet igen...

Jättetrevlig kväll och jättetrevligt sällskap!

Det blev ju några glas vin under kvällen och en och annan kaffedrink, och det har faktiskt känts av idag...  Allt har gått lite på halvfart och inte har det blivit nån hundträning på hela helgen - bara promenader & cykelturer...

Idag den 14 november är det Världsdiabetesdagen, och den vill jag slå ett slag för.

Vår första kontakt med sjukdomen diabetes inträffade när Lillasyster i familjen var drygt 7 månader gammal, då drabbades hon helt oväntat av  Diabets typ 1. Sen den dagen hon fick diagnosen - den 19 december 1996 -  har vi levt med denna sjukdom varje dag, sommar som vinter, natt som dag och varenda minut. Detta är en kronisk sjukdom, som man idag inte kan bli frisk ifrån, även om forskningen gör framsteg varje dag. För Clara innebär detta minst 5 insulinsprutor per dygn och otaliga blodsockerprov (som görs via ett stick i fingret) för att kolla blodsockervärdet.

Sjukdomen innebär att man naturligtvis måste tänka på vad man äter, men också att varje liten förändring i vardagen påverkar blodsockret - fysisk aktivitet, psykisk anspänning, tillväxt - så det går aldrig att slå sig till ro och tro att det sköter sig själv, utan man måste hela tiden ha koll på läget för att undvika känningar, t ex.

Man kan nästan säga att det här är vår femte familjemedlem - som vi gärna hade klarat oss utan, kan jag säga - men nu lever vi med den och så här långt har det faktiskt gått bra, även om jag kan förstå att Clara ibland kan bli oerhört trött på detta, som hon aldrig kommer ifrån.

Men hon är en riktigt tapper tjej, och oerhört duktig & ansvarsfull med detta. Sen har hon också, sedan hon var liten, haft fantastiska människor runt omkring sig som gjort allt för att sätta sig in i detta och kunnat hjälpa henne så att hon inte alltid varit hänvisad till mamma och pappa. Det gäller också skolpersonalen som hon haft under hela sin uppväxt, vi har alltid känt oss trygga med att lämna Clara i skolan då vi vet att personalen har haft full koll på läget. Annars handlar det för föräldrar till barn med diabetes väldigt mycket om oro. Såklart. Barnen är ju det bästa man har.

Nu har Clara hunnit bli 12 och ett halvt år och sköter sin diabetes själv, och har - för det mesta;-) - full koll. Hon känner sig bäst själv, och det litar vi på.

Nu betraktar vi inte Lillasyster som sjuk i vår familj, utan hon lever precis som oss andra, både hemma (sen att vi ändrat på en del, så klart;-) och i skolan och bland kompisar. Så här långt har det gått jättebra, och det hoppas vi det fortsätter med.

Några länkar som jag kan rekommendera för er som vill informera er:

Barndiabetesfonden (http://www.barndiabetesfonden.se/)

Svenska Diabetesförbundet (http://www.diabetes.se/)

Världsdiabetesdagen (http://www.worlddiabetesday.org/ samt http://www.diabetes.se/Templates/Extension____4245.aspx)

fick vi hosta upp med för att bekosta reparationen av Vattenfalls strömstöt in i vår hårddisk. Det tackar vi för... och hoppas ni betalar. Vattenfall alltså.

Har varit på två givande föreläsningar i veckan, den första i måndags på

där det hölls informationskväll för de som var nyfikna på att starta eget. Jättebra info om alla praktiska detaljer såsom registrering av företag, momsskyldighet och bokföring - bland annat.

Spännnade! Och mycket matnyttigt.

Ikväll har jag varit på en föreläsning/infokväll på

som med hjälp av informatör från

handlade om Energideklarationer för byggnader, främst villor.

Detta innebär att byggnader kommer att besiktigas, och att vissa uppgifter om byggnaders energianvändning och inomhusmiljö deklareras i en energideklaration vid försäljning, uthyrning och nybyggnation. Ägaren får sedan möjlighet att sänka kostnaderna för sin energianvändning genom  åtgärdsförslag som finns med i energideklarationen. För villaägare träder dessa bestämmelser i kraft from 1/1 2009 och det är först vid en försäljning som energideklarationen är obligatorisk för dem.

Det handlar alltså om att bli klimatsmart, att minska på byggnadens energianvändning och att få råd och förslag på hur byggnaden kan bli energismartare.

Och att tänka på miljön, såklart. Långsiktigt.

Också mycket matnyttigt. Och dessutom en trevlig buffé;-)

Dagar som idag kan få ner humöret riktigt på mig. Hällregn hela dan och en temperatur som inte överstiger 3 grader. Grått, grått, grått. Och blött.

Sen kan jag inte förstå varför vi alltid har hundar som är yra av glädje över att vara ute - oavsett väder - medan andra har hundar som tittar ut genom den öppna dörren och när de ser att det regnar så vänder de om och måste övertalas att följa med ut. Varför händer det aldrig oss;-)?

Blöta hundar - men glada ändå:

Och blöta hästar. Det kan väl inte vara så kul att vara häst en sån här dag heller, kan jag tro. Om de nu tänker så;-)

Gammal goding att njuta till i busvädret, Rhythm of the rain...