Idag fyller the dog of our life - Sennivikens Älska - 4 år. Och alla hennes syskon, Sennivikens Glädjekull, såklart. Jättegrattis till alla er därute!

Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: Ässi är för oss hunden vi träffar once in a lifetime. Hon gör alla hundar vi någonsin haft, och någonsin kommer att ha, orättvisa. Hon är som ett slag i solar plexus. No matter what. Sen är hon naturligtvis inte ofelbar på något sätt (hahaha...) däremot är hon våran allra, allra bästa. Och kommer så att förbli.

Här bäbis hos uppfödaren Kerstin. Svartskalle med stora lurar redan då:) Och världsbäst, såklart:

Nyss hemkommen till sin nya flock. Här med storebror Clipper och den husse hon kommer att beundra över allt annat. Drygt 4 månader:

Här tul med matte, något äldre, men fortfarande liten:

Första året hon var med i Ängskär, vilar med Sofia efter bad-bus. 1,5 år gammal. Kompisar:

Här kramstund med Clara under rapportträning på A-station hösten 2009:

Och vintern 2009-2010 i vinterskrud, snart 4 år gammal:

Och fortfarande bäst i världen. För oss.

Grattis goding! Idag ska vi fira!

... har jag fått idag av en kollega på jobbet. Som är utbildad inom detta.

Värmesystemet hade pajjat så vi hade runt 16 grader i huset, och jag råkade nämna att det inte gjorde saken bättre av att ha en begynnande bihåleinflammation (kom tvärt i går kväll). DÅ hämtade hon hela nål-lådan, och satte nålar i ansiktet på mig tills jag såg ut som en igelkott. Sa att det förhoppningsvis skulle häva bihåleinflammationen, eller få den att vandra tillbaka, åtminstone. Satt med nålarna i ca 20 min, en jättehäftig känsla. Långa nålar, men det kändes ingenting när hon stack in dem här och där (ooops, inte här och där såklart, utan på väl valda punkter förstår jag).

Jag blev jättetrött efteråt, och nu, ikväll, känns det som att bihåleeländet har börjat lossna. Redan första dan - det här som brukar ta evigheter innan man blir av med. Kanske får en ny duvning med nålarna i morgon, för att skynda på det lite ytterligare. Återkommer med mera info.

Om inte annat har jag fått prova något helt nytt!   

Och om akupunktur kan man läsa mera här.

Tack Helena!

... och sanslöst vackert.

Några bilder från idag, hästarna bakom gärdesgården:

Snötyngda granar...

Hästhagar...

Och så älsklingshemma, såklart, i vinterskrud:

... i kallt väder. Ässi röjer på som vanligt, till synes inte det minsta berörd av temperaturen. Idag fick hon dock ha vintertäcket på sig:

Bella är busig och far som ett skållat troll, förmodligen för att hålla värmen. Här med rosa polotröja och vintertäcke:)

Och Fia fryser om tassarna, trots att vi fettar in dem före varje prommis. Vill helst sitta i mattes famn, annars springer hon på tre - eller två - ben:

Så inte blir det några långa promenader, såna här dagar...

I morse visade termometern på minus 28,8. Burr. Hästarna fick långfrukost i stallet, och inne i huset knastrade en brasa i kaminen till vår långfrukost.

Frampå fm gick vi och släppte ut hästarna och fixade stallet, och så här såg det ut på insidan av ytterdörren:

Men inget vatten var fruset i stallet, och hyfsad temperatur.

Hästarna fick gå ut några timmar - med dubbla täcken och obegränsat med hö.

Natta vinterbadade direkt:

Medan Titti mest koncentrerade sig på maten...

... och Edwin likaså:

Sen blev det tidig ingång, nån gång vid mellisdags, och nu får de stå inne resten av kvällen. Och jag tror de är rätt nöjda med det.

... (heter det så efter nyår ockås?) har tjejerna och jag varit på idag.  Till Uppsala. I minus 18 grader. Och nästan inte en människa på stan. Mycket behändigt kan jag lova.

Och shoppat blev det. Men inte värst mycket rea, det mesta var vårkläder.

En härlig dag tillsammans iaf, och bara det är värt massor.

... står fortfarande på vila sedan Uffe-kursen på TIRK.

Ute som inne. Vi kan inte se att han haltar varken i skritt eller trav, men han är aningens svälld på insidan av höger skenben, och man anar en skillnad när man samtidigt känner på båda skenbenen. Han visar heller inget vid beröring, varken med sträckta ben eller böjda. Märkligt.

Är lite oroliga att det ska vara en senskada, ska ta ut farbror Dr om det inte ger med sig. Men Prinsen är vid gott mod, och lider inte så mycket av sin vila - han tycker det är rätt kallt och ruggigt ute nu, så han tar hellre en siesta inne och en tapp hö, låter han hälsa.

Ingen brådska med igångkörning, med andra ord:)

... enligt Wikipedia och SMHI i Sverige är den tid när dygnsmedeltemperaturen stadigvarande är under 0 grader C. 

Om definitionen på vargavinter är en dygnsmedeltemperatur under 15 grader C, då har vi definitivt vargavinter här i Norra Uppland.

Fast jag vet inte om det finns någon definition på vargavinter - den här var helt och hållet min egen...   

Hursomhaver är det kallt nu, rejält kallt. Vi har inte haft under 17 minus på hela dan. Hästarna har frost i morrhåren hela dagarna och får gå in tidigare, och hundarna fryser om tassarna. Så nu är det snabbt ut och snabbt in som gäller. Ja, inte Stora Luren då, för hon är lika gärna ute i det här vädret, som i något annat väder.