... har jag gjort idag. Det händer inte ofta, dels för att jag har bara 10 minuters bilväg till jobbet (kan förstå de som långpendlar att det är skönt att jobba hemifrån ibland) och dels för att jag tycker att det är kanon att ha tillgång all info och teknik på plats.

Och nåt elände brukar också alltid strula för mig, de gånger jag bestämt mig för att jobba hemifrån. Antingen trasslar datan eller USB-nyckeln eller nåt annat.

Men idag skulle Vattenfall komma och plocka ner luftledningar i hästhagarna (vilket innebar att hästarna fick stå inne på långfrukost för att inte fullständigt dåna av när det kommer jeepar, grävmaskiner och traktorer farandes i hagarna), sen väntade jag en möbelleverans från IKEA med DHL, och som grädde på moset hade jag på sena em också ett möte hemma. (Sen är det ju kanon att kunna ta hundarna på en promenad på lunchen...)

Och tänk - idag funkade allting prickfritt! Tekniken, alltså! Underbart!
Tack snälla IT-support för det (för nån fråga har jag såklart alltid:)!

Men i morgon blir det jobb på plats igen!

... har Stora Luren fått roa sig med i kväll.   

Ässi-husse har jobbat över, så vi har fått roa oss bäst vi bara kan.

Enmansrapport är en träningsform som jag tror Ässi-husse har hittat på en gång i tiden. Han är ibland helt fenomenal på kreativa träningsformer:)

Då Stora Luren är galet galen i pinnar av alla de slag, plockar man helt sonika av henne den pinne hon för tillfället har i munnen (för det är alltid någon), ställer den kvar i en snödriva och fortsätter att gå på promenaden. Efter att ha gått lämplig sträcka, vänder man sig om, sätter ner Stora Luren (som så väl vet vad det handlar om   ). Här kan man träna framföringar, och att sitta av sina 30 sekunder. Sen skickar man. Och hon springer så snön sprutar i ett rasande tempo, till pinnen som hon hämtar, och vänder tillbaka. Då vänder man om och springer och får upp tempot än mer. Och det är lika roligt varje gång. Tycker Stora Luren.

Förslagsvis kan man också göra det på hemväg, och då kan man faktiskt gå ganska långt innan man skickar. Och hon är lika galet taggad då också.

Nu ska vi väl säga att det här går bra att göra hos oss ute på landet, där varken bilar eller andra fordon är speciellt frekventa, och där man också hör på långt håll om det skulle komma nån.

En rätt enkel träningsform som är otroligt uppskattad. Och inte behöver man jobba ihjäl sig som förare heller. Alla nöjda och glada   !

... blev STORLURS.

Protesttiden gick ut 15 januari, och jag har inte hört något så jag räknar med att namnet går igenom, även om det inte var vårt förstaval...

Och en nätt avgift om några tusenlappar är betald till SKK för handhavandet av detta dessutom   !

Weeeiiioo!

Så även smålurarna får gå under STORLURS om eller när det beger sig...

... och Johan Falk. Kanonbra filmer, värt att sitta uppe halva natten mot måndag för att se. Däremot tycker jag inte kanske att Jakob Eklund är den mest ultimata Johan Falk, jag hade nog gärna sett nån annan i den rollen.

Men filmerna är bra! Riktigt bra!

I Wikipedia hittar jag Johan Falks bakgrund:

När Johan Falk är 19 år mister han sin dåvarande flickvän Maria samt deras ofödda barn då Maria blir påkörd av en smitare. Falk tar händelsen mycket hårt och går inte ens på begravningen. Han bestämmer sig för att brottslighet måste bekämpas och söker genast in till Polishögskolan.

Filmerna handlar dock bara om Falk som vuxen polis med många års erfarenhet bl.a inom Nationella Insatsstyrkan. Han går ofta sin egen väg och använder gärna kontroversiella metoder. Detta leder till att kollegorna ofta upplever samarbetssvårigheter och cheferna tvingas flera gånger se mellan fingrarna för hans gärningar. Falk är dock hela tiden bara fokuserad på att brotten ska bekämpas och ser världen som svart eller vit.

I den första filmen Noll Tolerans  dejtar Falk poliskollegan Anja, men efter att ha räddat livet på Helén inleder han där istället ett förhållande som sträcker sig över resten av filmserien. Han har dock haft en affär med Anja i de senare filmerna medan Helén arbetat utomlands.