Till helgen är det elitspårtävling i Sandviken. Naturligtvis kommer man med på spårtävlingar som aldrig förr - när allting går sådär på träning:)

Så här tränas spårupptag i olika varianter, och en del lydnad med fokus på apportering. Och det går bra ibland och mindre bra ibland.

Undrar i mitt stilla sinne om det kan vara något med hennes tänder? Apporteringarna har gått hur bra som helst tidigare, och det är jätteknepigt när det bara börjar strula utan att man har en susning om anledningen?

Tur hon har en husse som har en ängels tålamod och som lägger ner all sin lediga tid - nästan - på henne. Matte har nämligen fortfarande inte riktigt vant sig vid att jobba heltid så hon är ganska trött fortfarande på kvällarna...

Typ... nästan...

... som kommer och går har vi den här veckan. Ömsom sol och ömsom vräker regnet fullständigt ner. Som om himlen öppnar sig och bara häller ner all smält snö som sparats sen i vintras. Sen kommer solen och med den regnbågen. Som ett leende genom tårar. Urvackert!

Har precis kommit in från en rejäl cykeltur med tjejerna (utan hundar dock) och när vi hade typ 1/3 av rundan kvar öppnade sig himlen.

Så nu sitter vi som dränkta katter i varsin filt och försöker torka lite:) I samma veva kom husse & hundarna - och hur kul är det för dem att känna sig som dränkta katter:))

(Som en liten parentes kan jag också säga att vi hade frost i natt som var, upptäckte jag i morse...)