... betyder det att hösten är här på riktigt? Allt börjar - förhoppningsvis, eller inte? - gå som på räls igen. Lite melankoliskt känns det allt, sommarlovet som är så enormt långt när det börjar - och nu är det slut. Tjejerna återvänder till skolan imorgon med blandade känslor, tror jag, både trist att lovet är slut men samtidigt roligt att träffa kompisarna igen, som man inte sett på nästan hela lovet.

Nya konstellationer av klasser blir det också till hösten, och det kan ju vara lite spännande. Nya klasskompisar - kanske på gott och ont? Har pratat med dem om att inte ha en massa förutfattade meningar (och hur lätt är det när man är tonåring?), utan att öppna sina sinnen och träffa nya människor förutsättningslöst. Lättare sagt än gjort, kanske, men om man försöker är man ändå en bit på väg. Tror jag. Och hoppas att de åtminstone lyssnar på nånting av det jag säger...