... har vi åkt till idag, Edwin och Sofia och jag - alldeles själva, för första gången. Fatta vilket framsteg! Vi lastar i och lastar ur på två personer, lugnt och fint! Ingen panik, och ingen stress. Bara kanske ett och annat bultande hjärta . Vilken frihet! Lite flög f-n i Edwin idag, när han upptäckte att vi faktiskt bara var TVÅ personer, då tänkte han sig att kanske, kanske, kan jag komma undan nu. Men tjena, icke sa nicke, nu är mor och dotter så tajmade, så det var bara att haka i linorna på sidan av transporten och visa dem, så knatade han snällt på utan att dumma sig. Det är så underbart så det är inte sant åt det - för alla er som har en häst som är trasslig att lasta, så vet ni precis vad jag pratar om. Det här är en form av lycka, kan jag lova !

Ässi fick följa med och vara läktarhund idag, med den äran:

Och bilderna från ridhuset blir som alltid lite skumma, och lite gula, av någon anledning:

Grejen var också den att jag bad Sofia rida upp någon form av dressyrprogram, så skulle jag filma och göra ett You Tube klipp av det (eftersom jag numera KAN det ) och lägga in på bloggen. Och jag filmar. Och jag filmar. Och jag filmar. Zoomar, och grejar. Och när vi kommer hem så finns det ingen film - för jag har glömt trycka på startknappen . Låter som ett skämt, jag vet, men tyvärr var det inte något skämt. Säger jag som KAN göra You Tube klipp - men inte knäppa igång kameran...

Så vi gör ett nytt försök en annan gång...

Nu känner vi oss lite småkaxiga när det gäller Edwin och transport, så vi lurar lite på att anmäla Sofia & honom till en kurs i höst som Ulf Lind har för privatryttare. Sug på den ni - då lastar vi MINST en gång i veckan!

Vi lurar lite på det en stund till...

Både Soffi och Edwin var nöjda med träningen iaf, låter de hälsa!

... har vi varit idag på fm. Ässi med familj, för lite egenträning. Underbart väder, 18 grader varmt och höst - mm...

Träningen gick bra, vi körde fyra skick (B-A, A-C, C- minus A vilket innebär att vi flyttade A-stationen i riktning FRÅN C och till sist minus A-D). Mycket lyckat, med en älsklingshund som idag gjorde alla framföringar kanon - utan korrigering! - och som sprang sitt allra bästa. Vilken hund vi har!

Stora Luren - vackrast i vår värld, iaf...

Men så hade vi för dagen nyinköpta walkie-talkies, som fungerade riktigt, riktigt bra (till skillnad mot de förra, som vi fick returnera till leverantören - ):

Och så hade Ässi också sin bästa kamp på A-stationen...

... så motivationen var det inget fel på:)

Däremot är jag lite bekymrad för jag tycker att hon är så otroligt flåsig, att hon blir trött rent fysiskt. Inte i huvudet - inte alls, faktiskt -, men i kroppen. En förklaring kan ju såklart vara att hon legat däckad i nästan en vecka, och med dropp på Ultuna några dagar, men jag vet inte... Vi ska tillbaka till Ultuna för mera provtagning på måndag, så vi får väl kanske svar efter det. Har heller inte fått svar på borrelia och ehrlichiaproverna än, så visst känns det lite ovisst. Å andra sidan kanske man tänker mera på hur medtagen hon blir efter rapporten bara för att man vet att hon varit dålig? Håller iaf alla tummar för att det inte är något fel på våran bästa pärla !

Så här härlig var vår rapportskog idag:

Och Clara som också var med på A-stationen idag hittade både blåbär:

... och lingon:

Vi hann med att köra ett enkelt uppletande också innan vi åkte hem i det underbara vädret.