... måste väl vara månadens minst roliga händelse?

Men nu är det gjort - för den här gången...

En lång sådan, med sällskap av Karina och Waldo, har Ässi och jag varit ute på idag. Jätteroligt, och mycket hann vi prata också, medan hundarna fick rejält med motion!

Titta så fina de är (efter promenaden, så de är nog lite trötta - kanske?):

Kruxet med att ha tre hundar är att man sällan eller aldrig (ja, förutom vår lilla grannhund Maya då, som hänger med lite alltsomoftast:) tar sig för att promenera med andra hundägare. Man har liksom fullt upp med sina egna.

Men när man gör det upptäcker man vad roligt det ändå är. Både för vovvar och för mattar:)