Äntligen - och det blev jättebra. Med en duktig markisuppsättare som fixar det mesta (även om det var med lite hjälp av en skylift:)

Så här bra blev det vid Claras sovrum:

Och på den andra sidan av huset:

Äntligen kanske vi får lite svalare i rummen på övervåningen!

Markiserna är köpta på nätet, dittsolskydd.se, till ett bättre pris än i butik. Och med 5 års garanti...

... åt vi igårkväll, med en massa goda tillbehör. Räkor, bröd, ostar, västerbottenpaj, köttfärspaj och paj med soltorkade tomater och rucola (min favvo), öl, snaps och vatten. Och mycket trevligt sällskap!

Är nog ingen dunderälskare av kräftor - men nån gång om året så hör det till!

Kräftor kräfva denna dryck, dessutom:

... med Claras kameralins:

På verandan, bland en massa andra blommor.

Ännu en:

Ett par ensamma foppatofflor kvar på bryggan...

... när alla badar...

... på landet, ikväll: Åka skylift. Hahaha! Istället för karuseller?

18 meter rätt upp i skyn är inte att leka med. Om man är höjdrädd, vilket inte Johnny är, såklart:)

Lyckades lura upp Soffi i maskinen också, och hon var lite blek om nosen innan hon var nere på jorden igen:

Imorgon ska sättas upp markiser (ÄNTLIGEN!) och målas vindskidor på stallet medans apparaten är kvar över helgen!

Efter att ha fortsatt kalkat stallbyggnaden - ja, det är ett evighetsgöra! - på förmiddagen  packade jag ungar, hundar, middagssallad, kaffe och böcker och åkte till sjön på eftermiddagen. Med 27 grader i skuggan fanns inte så mycket annat att fundera på!

Badade, solade, slappade. Åt medhavd sallad och läste en god bok.

Sen dök halva släkten Olsson upp, då tanken var att vi skulle fira Johnnys brors födelsedag i efterskott (Grattis Roger!) - med härligt fika och gott kaffe. Hundar, ungar och massor med prat.

Här myser Håkan och Axel vid fikabordet:

En härlig kväll - runt 20 grader nästan fram till 22-tiden. Mums - vad härligt det är med semester!

Idag var det dags för lite hjälp med hästträning av Ulla, som är ovärderlig för Soffi & Prinsen.

Dressyrarbete med tonvikt på formen i alla övergångar, tempot och sitsen. Och bakdelsvändningar. Men då började Prinsen att krångla och ville inte alls vara med längre. Hursomhaver så lugnade han ner sig och riktigt samarbetsvillig innan passet var slut, så alla var nöjda och glada.

Började kalka framsidan på stallet idag, och det känns verkligen som ett evighetsgöra. Bra blir det - men vilket jobb (f*n vad jag gnäller:).

Som tur var kom hästtränar-Ulla och körde ett pass med Soffi så jag fick ta vattenflaskan och sätta mig en stund och titta lite på Prinsens dressyrpass.

Kändes välbehövligt, i värmen.

På eftermiddan sen kom en klasskompis och tillika f d granne från förr på besök, massor av prat blev det. Och inget mera kalkat den här dagen...

Men fint blir det - eller hur?