... kom i slutet på förra veckan. Storasysters klass har sålt 287 paket som jag med hjälp av tjejerna har sorterat och fördelat - så nu har jag New Body loggan på näthinnan så fort jag sluter ögonen...

Några har ringt och fått fel sort eller fel storlek - men det känns som om jag inte riktigt orkar engagera mig... Nu är det bara inbetalningen kvar och en nätt liten förtjänst till klassen på i runda slängar 9 500 kr.

Tack för det, New Body!

... gillar jag. Har sagt det förr, och säger det igen. Trots att jag bara för några år sen ansåg dem vara de värsta käringblommor som fanns. Antingen har jag ändrat åsikt, eller också har jag blivit en... naej, det är inte möjligt!

Mårbackapelle, favvo no 1 - i olika färger:

Och så vanliga pellar i olika färger på rad:

Och så en jättefin födelsedagspelle i gott sällskap:

Inte så tokiga va?

Ja, då är det dags för fånghästarna att ha en eländestid igen.

Stackars lilla Wille har ju fång sedan några år tillbaka, och han börjar känna av det nästan innan gräset ens hunnit upp i backen.

Igår kunde han knappast gå, stackars liten, så han fick stå inne hela dan och äta torrt stråhö och vila. Idag har han fått gått ut halva dan, var något bättre i tassarna än i går.

Vi behandlar med en box full med mjuk torv, torrt stråhö, hovslagare var 4:e vecka och METACAM, som vi inte klarar oss utan när det är som värst.

Lillepluttskrutt. Hoppas det ger med sig snart.

Det är aldrig roligt när djuren har ont...

... finner sig mer och mer tillrätta i vår flock. Helt underbart häftig jycke.

Men att vara lillastesyster och sist in i flocken är inte alltid så enkelt...

Det är min pinne - inbilla dig inget annat!

Jag ger mig, jag ger mig:). En stund iaf...

Och så massor av kärlek i lilla mattes trygga famn när det blir för tufft...

... och Ässis andra elitspårstävling - och hon tar CERT på 588 p och kniper en 3:e placering! Vilken hund!

Husse ringde hem innan uppletandet och berättade att av 11 hundar hade 10 gått vidare efter spåret. Ässi hade spårat jättefint, och hade fullt på både upptag och spår. Puh. Husse var minst sagt skitnöjd! Hon har ju verkligen varit jätteduktig på att spåra tidigare, men vi har ju varit dåliga på att underhålla det och istället fokuserat på rapporten. Nu måste vi lära oss att det ena inte får utesluta det andra. Å andra sidan har husse legat i som tusan med spår, upptag och apportering på senaste tiden - och det gav utdelning. 9,5-9,5 på både metall och tung - och det var inte illa! Och så roligt! På lydnaden hade hon skrapat ihop 256 p! På uppletandet däremot fick hon bara 3 föremål och en 7:a innan tiden var ute, men husse var så nöjd ändå för hon jobbade jättefint och noggrant hela tiden.

My gosh, vilken jycke vi har - 3 cert på två månader! Gissa om vi är stolta och glada över våran pärla!

Johnny och Tomas var ute och lade spår åt varanns hundar igår - för att träna lite. Johnny fick tips som vi har varit ute och provat idag.

Johnny & Ässi står uppe vid vägen och jag går spåret, viftandes med kampen, genom en tänkt upptagsruta. Snacka om back to basic:) Fortsätter sen ca 250-300 m framåt och ser till att stanna bakom en gran (där jag snitslade). Värsta responsen från Ässi när hon såg mig gå genom rutan!

Tanken var att hon skulle ha ett otroligt drag ut i rutan pga motivationen att hon sett mig gå igenom. Trodde vi ja:)

När spåret var lagt gick vi och vallade ruta och körde ett uppletande, som gick bra trots stark sidvind. Hon jobbade bra och tyckte det var roligt.

I väntan på uppletande - som vanligt med huvudet på skaft:)

Efter det promenerade vi en bra sväng där vi gick ifrån varann och hon fick springa emellan hela tiden, det tycker hon är buskul.
Tillbaka till spåret. Jag går tillbaka (bakspårar) till snitseln, och sätter mig där med kampen som ett härligt slut, och väntar på att Ässi ska spåra upp mig. Och jo, de kommer och hon blir alldeles fantastiskt toköverlycklig såklart och vi busar som tusan. Däremot hade hon ingen klar minnesbild - enligt Johnny - och kopplade att hon sett mig gå igenom rutan, för hon agerade precis på samma sätt som hon alltid gör. Går ut rätt bra - kanske något för lågt tempo - och är otroligt noggrann i rutan. Men inte det draget som vi hade hoppats på. Å andra sidan måste vi nog göra det här några gånger för att se resultatet - hon visste ju inte idag att hon skulle hitta mig i slutet...

Och imorgon går Ässi & husse elitklasspår i Sandviken - håll alla tummar!

Nu är det vår i trädgården. Vi har en ljuvlig buske som luktar gudomligt, och som blommar nu. Ingen av oss har en aning om vad det är för sort - nån som vet?

Och en nästan utslagen björk i dagens uppletanderuta - visst är det väl en härlig tid nu...

...vilken underbar liten varelse. Så himla okomplicerad och orädd. Får sig en åthutning av Ässi lite nu och då och säger förlåt och går på igen. Fia säger ingenting, men det händer att hon tycker Bella är lite för närgången. Men morrar, det gör Fia bara på kommando:) och aldrig annars.

Hon busar och springer och får pudelrace, äter sin mat som hon ska, och rätt som det är kryper hon ner i korgen och tar en tupplur. Trots att huset i övrigt är i rörelse. Inga som helst problem med att varva ner och vila, trots att det mesta går i 140 när hon är vaken.

Pudel - fnys - har man kanske tänkt i ett tidigare liv, men här får vi omvärdera så att det står härliga till! Hon är en pärla!

Och lilla mattes hjärta, såklart: